Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Facket tar strid för rätten att redigera webbsidor

Saco-S vid Linköpings universitet är mycket kritiskt till omorganisationen av lärosätets webb.
– För oss är det fråga om akademisk frihet och frihet att uttrycka våra åsikter, säger Saco-S-rådets ordförande Krzysztof Marciniak.

19 januari, 2017
Per-Olof Eliasson
Linköpings universitets webbplats, liu.se, ska göras om och under en övergångsperiod förlorar forskarna rätten att redigera sina egna hemsidor.

När universitetets webbplats görs om försvinner möjligheten för medarbetarna att redigera sina egna hemsidor, oklart för hur lång tid. Det har lett till en konflikt mellan Saco-S-rådets styrelse vid universitetet och lärosätets ledning.

I ett skarpt formulerat brev till universitetets rektor protesterar Saco-S-rådets styrelse mot hanteringen av den nya webben. I brevet hävdar Saco-S att universitet har struntat i fackets synpunkter på omorganisationen.
Främst rör synpunkterna att forskare och lärare även i fortsättningen borde ha möjlighet att redigera egna hemsidor. Saco-S-rådets styrelse skriver: ”Det handlar alltså inte om att kunna fylla i text i färdiga mallar utan om en verklig behörighet till att kunna redigera våra egna hemsidor, med möjlighet till länkning och till att lägga ut olika dokument.”

Upplevs som censur
I brevet menar man att det kan upplevas som att Linköpings universitet vill införa en preventiv censur.
Universitetsdirektör Kent Waltersson ger här universitetets synpunkter:
– Rektor har beslutat att vår nya webb ska vara anpassad för besökarna och att professionalisera den med utgångspunkt från att den är vår viktigaste kommunikationskanal. Det innebär också en städning av gammalt och inaktuellt material; vi har haft över tre miljoner sidor som legat på webben.

Under arbetet med den nya webben har fackliga representanter hela tiden varit med i styrgruppen.
I nuläget har möjligheten för medarbetarna att själv redigera egna sidor försvunnit.
– Universitetsledningens inriktning är att varje medarbetare ska kunna hantera sin egen sida. Det ska ske så fort som möjligt. Men just nu lägger vi våra resurser på att få den externa webben på plats. Så under en tid framåt måste medarbetarna ta hjälp av en webbredaktör för att bygga sina medarbetarsidor.

Kent Waltersson argumenterar för att det inte är fråga om något försök till censur eller munkavle från universitetets sida.
– Forskaren ska naturligtvis vara i sin fulla rätt att publicera sin forskning och sin lärargärning. Så länge det handlar om det man är anställd för att göra ska man kunna länka till vad man vill och också lägga in egna dokument på sina sidor.

Måste finnas regler för publikation
Kent Waltersson påpekar att det ”naturligtvis” finns regler för vad medarbetarna kan publicera på webben.
– Vi är en myndighet och måste leva upp till de legala krav som ställs på dagens webbplatser, därför ska det som finns vara relevant och rätt.

När det blir möjligt för lärare och forskare att själva redigera sina webbsidor kan Kent Waltersson inte säga.

– Det är ett problem att arbetsgivaren inte anger hur länge det här tidsfönstret, där vi inte kan redigera egna hemsidor, kommer att finnas, säger Saco-S-rådets ordförande Krzysztof Marciniak.
Han berättar att Saco-S vid ett möte i centrala samverkansgruppen med rektor Helen Dannetun och universitetsdirektör Kent Waltersson kommit med två förslag för att lösa upp konflikten.

Parallella system
Det första förslaget är att ha två parallella system, som man bland annat har på KTH, en officiell webb och en särskild avdelad webb där forskare och lärare kan publicera sina egna personliga hemsidor.
­– Det andra förslaget är att behålla vår gamla webb där vi kan redigera våra hemsidor fram till att vi kan redigera de nya. Men vi har fått nej på båda förslagen. Vi tycker att det är olyckligt eftersom webben är en viktig kommunikationskanal.

Krzysztof Marciniak uppger att Saco-S genomfört en enkät om den nya webben till alla SULF-medlemmar på lärosätet.
– Svarsfrekvensen var inte imponerande men i princip alla som svarade håller med om vår ståndpunkt. Jag tror att kanske 15–20 procent av forskarna och lärarna har egna hemsidor och berörs av frågan.

Dessutom har man gjort en undersökning av hur webben hanteras på andra lärosäten.
– Det har visat sig att alla framgångsrika universitet i världen tillåter en parallell webb för personalen. Varför ska vi då välja en annan väg? Varför kväva de fria tankar som kanske aldrig kommer att publiceras om vi måste gå till en webbansvarig som förmodligen är överlastad med annat arbete?

Principiell fråga för Saco-S
Krzysztof Marciniak påpekar att han har full förståelse för att lärosätet vill ha en snygg webb utan övergivna sidor och döda länkar, men för Saco-S-rådet är det en principiell fråga att kunna redigera egna hemsidor.
– För oss är det fråga om akademisk frihet och frihet att uttrycka våra åsikter. Vi vill inte gå till en kommunikatör och diskutera vad vi ska lägga ut. Myndigheten bör ha som utgångspunkt att lita på mig när jag publicerar något och bara reagera i efterhand om jag skulle skriva något brottsligt eller olämpligt. Rektor kan lika lite ta ansvar för vad jag publicerar på webben som hon kan ta ansvar för vad jag publicerar i mina forskningsartiklar eller vad jag säger i kontakter med media, säger Krzysztof Marciniak.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv