Akademikeruppropet skriver bland annat:
”I maj 2001, under det svenska ordförandeskapet i EU, beslutade EU:s ministerråd att införa det så kallade transportöransvaret. Detta innebär att resebolagen inte släpper igenom passagerare utan giltiga resehandlingar, som pass och visum.” Detta innebär i sin tur att flyktingar tvingas till att exempelvis försöka ta sig till Europa via en livsfarlig båtresa. ”Beslutet från maj 2001 är alltså en väsentlig del av orsaken till flyktingkatastrofen på Medelhavet.”
Akademikeruppropet riktar en uppmaning till regeringen:
”Begär ett extramöte med kommissionen, kräv att omförhandla Dublinförordningen, avskaffa transportöransvaret och låt desperata människorna köpa flygbiljetter.”
Helena Lindholm, prorektor vid Göteborgs universitet, berättar hur Akademikeruppropet började:
– Jag lade ut en frustrerad text på Facebook. Då kontaktade den andre initiativtagaren Christer Mattsson (tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet) mig och sa att han kände likadant och föreslog att vi skulle ta initiativ att skriva en artikel, berättar hon.
Överlämnades till regeringen
De två skrev en artikel som de sedan spred i sina kontaktnät och när artikeln skickades in till Svenska Dagbladets debattsida hade den 222 underskrifter.
Uppropet delades många gånger och hade drygt 1 200 underskrifter när man beslöt att sätta streck för att kunna överlämna uppropet till regeringen.
– Vi har fått otroligt positiv respons och många stödjande och uppmuntrande kommentarer. Det kommer fortfarande mejl med människor som vill skriva under, säger Helena Lindholm.
Skrivelsen överlämnades till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson av Mattias Gardell och Robin Andersson i slutet av september.
– Akademikeruppropet var ett initiativ jag tog som professor och inte som prorektor. Men vid Göteborgs universitet håller vi nu på att diskutera vad vi som universitetet kan bistå med i den här situationen med nyanlända flyktingar. Hur kan vi erbjuda studiemöjligheter även för flyktingar som exempelvis finns i flyktingläger i Libanon och Turkiet?
Universitetet har kontaktat utbildningsdepartementet om möjligheten att inrätta någon form av stipendieprogram för utsatta studenter för att kunna bidra till att det ska finnas utbildad arbetskraft den dag kriget i Syrien tar slut.
– Andra tänkbara initiativ är att vi som universitet kan bli bättre på att möta nyanlända akademiker även innan de fått uppehållstillstånd.
Initiativ vid flera lärosäten
Göteborgs universitet är inte ensamt om att agera i flyktingkrisen.
Helena Lindholm nämner Malmö University for Refugees.
– Vi diskuterar vid GU att etablera en plattform där vi gör relevant forskning synlig och visar på den samhällsnytta den kan ha. Vi tänker oss också att försöka bli mer aktiva i relation till exempelvis Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.
En rad andra initiativ är på gång inom akademin. Enbart vid Göteborgs universitet kan nämnas att de som först startade en insamling var studenterna vid Globala studier. Exempelvis Statsvetenskapliga institutionen har en egen insamling och Handelshögskolan i Göteborg har utmanat Handelshögskolan i Stockholm om vem som samlar in mest pengar.
– Det är ett stort engagemang bland både medarbetare och studenter.
Det finns många olika spontana idéer och förslag, säger Helena Lindholm.