TIDIGARE HAR WIKIPEDIA huvudsakligen fyllts på genom enskildas initiativ, men nu visar de svenska universiteten att nätuppslagsverket också är ett fungerande verktyg för att sprida kunskap från forskare till allmänhet.
Ett pionjärprojekt startade för ett par år sedan på pilotnivå på SLU.
– Upprinnelsen var att jag försökte ta reda på hur forskare använts som en resurs för att förmedla information på Wikipedia. Jag tittade på de stora universiteten i världen, som Stanford, Harvard och Oxford. Det visade sig att de inte hade gjort speciellt mycket och inte någon annan heller, säger projektets initiativtagare Olle Terenius, docent i biologi vid SLU.
Efter kontakter med Wikimedia Foundation som ligger bakom Wikimedia började man på SLU att engagera forskare från doktorander och uppåt att bli aktiva på Wikipedia.
Nu i vår ska även Göteborgs och Linköpings universitet, Karolinska institutet och Statens veterinärmedicinska anstalt komma igång med projektet som finansieras av forskningsrådet Formas.
Olle Terenius menar att det för en forskare är en del av den tredje uppgiften att bidra till Wikipedia. En forskare som läser om sitt eget forskningsområde ser ofta tydligt att det saknas bitar eller innehåller felaktigheter.
– Vi vet att folk går till Wikipedia för att leta information. Då är det naturligt att vi forskare finns där, säger han.
PÅ WIKIPEDIAS SAJT kan man se (visa historik/antal sidvisningar) att när ett pressmeddelande publiceras i massmedia så stiger genast antalet tittare på motsvarande ämne.
– Det finns ett intresse hos folk som ser en notis i tidningen att lära sig mer. Då är det naturligt att vi skriver på Wikipedia och hjälper till att lotsa dem vidare, länkar till ursprungsartikeln och ger möjlighet att kontakta forskaren.
Att forskare rättar till felaktigheter och fyller på information som saknas och lägger till referenser är också ett sätt att stärka Wikipedias trovärdighet.
Olle Terenius påpekar att det på lärosätena skrivs många texter där man lagt ned stor energi på att få dem lättfattliga för en bredare publik, texter som ofta får alldeles för lite spridning. Det kan vara pressmeddelanden, bakgrunder i forskningsansökningar eller kappor till avhandlingar. De texterna är nästan bara att klippa och klistra, lägga ut och länka till ursprungstexten, till exempel avhandlingen.
DESSUTOM ÄR DET framför allt i USA ganska vanligt att man använder Wikipedia som ett redovisningsverktyg. Så har till exempel studenter inom biologi och biomedicinsk vetenskap på Linnéuniversitetet utökat och skapat Wikipedia-artiklar som ett obligatoriskt examinationsmoment.
Det projekt som startade på SLU har nära samarbete med Wikimedia Sverige, där finns expertis för hur man ska göra på Wikipedia.
– Förhoppningen är ju att projektet inte bara stannar på de här universiteten utan att det blir en nationell och helst global rörelse där forskare jobbar med Wikipedia och förbättrar kvaliteten, säger Olle Terenius.
Fotnot:
Projektet nås på: internt.slu.se/wikipedia.
PER-OLOF ELIASSON
