Tidigare trodde många att det i Sverige kommersialiseras jämförelsevis få forskningsresultat från universiteten, trots att Sverige lägger ned stora summor på forskning; den så kallade svenska paradoxen.
– Problemet var att man räknade fel eftersom universiteten på grund av lärarundantaget bara äger få patent, säger Evangelos Bourelos som nyligen lade fram sin avhandling vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Förut har man i Sverige beräknat att andelen akademiska patent i Sverige var 0,5 procent, men Evangelos Bourelos har kunnat visa att andelen är tio gånger högre, sex procent.
– Det visade sig i tidig forskning från vår grupp att svenska forskare är på minst samma nivå som Italien, Frankrike och USA, säger han.
Evangelos Bourelos och hans medarbetare började med att bygga upp en databas över alla svenska patent registrerade av European Patent Office. Sedan har han matchat innehavarna av patent med anställda vid svenska lärosäten.
Då har han också kunnat få en bild av uppfinnarna. De flesta patenten söks inom fysik och elektronik och den typiske uppfinnaren är en manlig professor runt 50.
Genom att para ihop patentinnehavarna med en "tvillingforskare" inom nanoteknik som inte är uppfinnare har Evangelos Bourelos funnit att det inte är någon motsättning mellan kommersialisering och forskning.
Forskaren som tar patent är i genomsnitt mer framgångsrik – publicerar sig mer – och överger inte heller grundforskningen.
Att vissa forskare blir framgångsrika i att kommersialisera forskningsresultat tror Evangelos Bourelos beror på en bakomliggande "entreprenörsanda".
Han har också undersökt vad universiteten gör för att öka kommersialiseringen.
– Vi fann att utbildning i entreprenörskap har en klart positiv effekt på kommersialisering. Vidare så fann vi en positiv koppling mellan innovationskontor och patentering å ena sidan och mellan inkubatorer på lärosätena och akademiska spinoffföretag å andra sidan. Däremot så fann vi bara en svag koppling mellan kommersialisering och nätverk mellan universitet och industri. Det betyder att den funktionen måste förbättras, säger han.
Eftersom universiteten inte äger patenten i Sverige tillhör nästan 80 procent av de akademiska patenten i Sverige stora företag som Ericsson, ABB och Volvo. Karolinska institutet är det enda svenska universitet som äger patent i nämnvärd utsträckning.
Evangelos Bourelos har slagit hål på ytterligare en myt.
– Tidigare har det antagits att akademiska patent haft mindre värde för storföretag än andra patent eftersom akademiker skulle vara mera orienterade mot grundforskning. Men vi kom fram till att akademiska patent är lika värdefulla som andra. Och de har till och med större värde på lång sikt, säger Evangelos Bourelos.
Han bedömer att nanoteknologi kan bli nästa teknikboom i Sverige.
– Den svenska modellen och svensk kunskap passar bra för nanoteknologi. I Sverige finns en mix av statligt finansierad forskning och företag som står för kommersialiseringen. Och i jämförelse med många andra länder är kunskapen i Sverige avancerad med många patent.
Databasen som Evangelos Bourelos tagit fram ägs av Göteborgs universitet och används redan i andra forskningsprojekt som ESF-APE-INV (Academic Patenting in Europe). Evangelos Bourelos fortsätter också sin forskning med hjälp av databasen.
PER-OLOF ELIASSON
