Men det är inte bara SULF, utan även andra organisationer vilkas medlemmar berörs, som han vill samråda med, förklarar han. Det är till exempel SFS och SUHF, Sveriges Universitets- och Högskoleförbund.
Formerna för samråd blir inte öppna på samma sätt som när Dan Brändström reste land och rike runt under arbetet med Resursutredningen. Daniel Tarschys tror att det kommer att handla om sammanträden i Stockholm.
Han säger också att han räknar med ”tidiga kontakter med SULF”.
Konsekvenser ska analyseras
Utredningen ”Ökad frihet för universitet och högskolor”, ibland kallad ”frihetsutredningen”, ska alltså lämna förslag till en eller flera verksamhetsformer för de statliga universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen.
Förslagen ska innebära att lärosätenas självbestämmande ökar samtidigt som staten även i fortsättningen ska styra och kontrollera viktiga delar av verksamheten. Det är till exempel dimensioneringen, hur resurser används, kvaliteten i utbildning och forskning samt rättssäkerheten för studenter.
Idag är lärosätena förvaltningsmyndigheter. Men i direktiven sägs att ”En alltför detaljerad statlig styrning försämrar lärosätenas förutsättningar att nå önskad utveckling”. Förändringar behövs, men ska inte genomföras utan eftertanke, tvärtom: ”En ny verksamhetsform kan medföra konsekvenser för skilda delar av systemet för högre utbildning och forskning. Det behöver därför göras en övergripande konsekvensanalys för att jämföra för- och nackdelar med olika tänkbara verksamhetsformer”.
Avvägningar behöver göras
Avvägningar behöver göras: ”En utgångspunkt är att forskningens frihet inte ska äventyras och att lärosätets ledning inte ska ha huvudansvaret för utbildningens och forskningens innehåll. Avvägningar behöver således göras mellan behovet av en kraftfull ledning på olika nivåer å ena sidan och ett mer decentraliserat, kollegialt inflytande å andra sidan”.
Frågan om vilket inflytande styrelserna ska ha på verksamheten ska också utredas.
När Daniel Tarschys presenterades vid en presskonferens i Stockholm i slutet av november sa högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg att denna och andra aktuella utredningar ”går in i varandra”. Han nämnde både Befattningsutredningen och Resursutredningen.
Den så kallade ”frihetsutredningen” ska även ha ett internationellt perspektiv. I Norden och Europa samt i delar av övriga världen pågår långt gående reformarbeten med att anpassa lärosätenas verksamhet till den globala utvecklingen, betonas i direktiven. ”I en allt mer globaliserad värld måste villkoren för de svenska lärosätena bli likvärdiga med deras utländska motsvarigheter. Därigenom får lärosätena förutsättningar att konkurrera och verka på en internationell marknad, och svensk högre utbildning och forskning kan ge en grund för en fortsatt stark samhällsutveckling”.
Vilka avtal ska gälla?
De anställda kommer naturligtvis att beröras på olika sätt.
”Utredaren ska belysa de arbetsgivar- och personalpolitiska konsekvenserna av en eventuell övergång till en annan verksamhetsform. Det gäller till exempel frågor om tillhörighet till arbetsgivarorganisation, vilka kollektivavtal som ska gälla och effekterna på finansieringen av de statliga tjänstepensionerna.”
Därför ska utredaren ”genomföra uppdraget i nära kontakt med företrädare för universitet och högskolor, studenter, andra berörda myndigheter inom högskolesektorn samt offentliga och privata forskningsbeställare.”
Slutligen ska Daniel Tarschys ”hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter”.
EVA RÅDAHL
