Önskar du att dina studenter var bättre på att skriva akademiskt och var mer kreativa i tanken? Uppmuntra dem då att härma goda skrivexempel och fastna inte i detaljer.
Allt eftersom högskolan har breddats har behovet av akademiskt stöd till studenter ökat. På de flesta lärosäten finns nu en central resurs för studenter som vill ha hjälp att möta den akademiska miljön och dess krav.
Men även ämneslärarna har ett ansvar att utveckla studentens akademiska skrivande. Att kunna redogöra, diskutera och kritiskt tolka relevant information är nämligen övergripande kriterier för en högskoleexamen.
Skrivdidaktisk forskning visar att bästa sättet att förbättra studenternas akademiska skrivande är att integrera det i ämnesundervisningen och träna det under hela utbildningen.
Den programansvarige bör därför tillsammans med lärarna ta fram en plan med tydliga mål där det framgår vilken skrivträning som kommer att ske när i programmet. Svårighetsgraden bör successivt trappas upp. Informationssökning är en del av skrivprocessen och behöver därför utvecklas tillsammans med skrivandet.
Johan Landgren är utvecklare på Läranderesurscentrum vid Högskolan Kristianstad och det vanligaste problemet han stöter på är att studenterna inte har förstått vad själva syftet med en akademisk text är. Detta kan visa sig genom att studenten hoppar mellan tankar, inte fullföljer sin argumentation eller struntar i att förklara begrepp eftersom läraren redan kan dem.
Steg ett är därför att studenterna får lära sig att syftet med den akademiska texten är att kommunicera kunskap och att läsaren ska kunna förstå och följa vägen till författarens slutsats bara genom att läsa texten. Därför är det viktigt att den har en viss struktur.
Detta behöver studenten få träna på i sina examinationsuppgifter. Johan Landgren varnar för att fastna i detaljer i början, som att kräva att studenterna har helt korrekta referenser. Då kan studenterna bli så nervösa över all formalia att de inte vågar vara kreativa i tanken.
– En glimrande idé kan gå läsaren förbi om den inte är väl presenterad. Men det viktigaste är inte att följa den exakta modellen för sitt ämnesområde utan att man kan skriva en formellt korrekt text som kan driva en tes så att läsaren förstår vad man är ute efter, säger han.
Hans bästa pedagogiska skrivtips är att uppmuntra studenterna att härma.
– Det handlar inte om att plagiera idéer eller resultat, utan att härma hur andra har utfört själva hantverket att skriva.
Johan Landgren menar att studenter bäst lär sig av exempel från sin egen akademiska nivå. Därför rekommenderar han att dela ut goda exempel i form av tidigare studentarbeten, helst med förklaringar om vad det är som gör texterna akademiskt bra.
Att skapa textresponsgrupper är ytterligare ett sätt att utveckla studenterna som akademiska skribenter och kritiker. Det ökar studenternas textmedvetenhet och leder till att texterna som slutligen lämnas in är mer genomarbetade. Vid bedömningen av dem är det sedan viktigt att även läraren ger konstruktiv respons.
– Det är tufft att ge återkoppling till alla, men då kan man välja ut detta arbetssätt till några av programmets kurser, säger Johan Landgren.
Sedan höjer man ribban för det akademiska skrivandet under programmets gång. Små steg mot ett tydligt mål.
3 guider för skrivhjälp
1. Skrivguiden.se. Ett prisat samarbete mellan lärosäten som nylanserades i februari.
2. Frasbanken, Karolinska institutet. Tips på formuleringar att använda i akademisk text.
3. Mooc-kursen Akademiskt skrivande, Lunds universitet. Finns på Youtube.
Text KAJSA SKARSGÅRD