En ny lärobok förvandlar organisationsteori till skönlitteratur – och väcker studenternas intresse. Forskarna i projektet uppmanar nu andra att våga bryta mot kurslitteraturens konventioner.
Organisationsteori låter kanske inte som det mest litterära ämnet. Och författaren Oline Stig blev mycket riktigt livrädd när hon fick frågan om att skriva en fiktiv berättelse till en ny lärobok. Hon visste ju inget om företagsekonomi. Men efter en del research om organisationsteori och möten med forskarna bakom projektet blev arbetet snart lustfyllt.
– Jag fick näring från teorierna, jag insåg att det inte handlar om ekonomi utan om relationer och makthierarkier. Berättelsen skapar inlevelse, visar att teorierna går att applicera på verkligheten. Då blir det lättare att lära sig, säger Oline Stig.
Instruktionerna var enkla: berättelsen skulle handla om en nystartad verksamhet som drevs av människor som inte var vana vid att driva företag. I övrigt hade hon konstnärlig frihet. Fram växte en berättelse om fyra personer som startar modeföretaget Mess.
Anna Jonsson är docent i företagsekonomi vid Lunds universitet och en av initiativtagarna till boken En berättelse om organisering. Idén dök upp när hon och två forskarkollegor fick i uppdrag att skriva en lärobok. De ville hitta ett annorlunda sätt att förklara organisationsteori, utveckla sitt eget skrivande och även uppmuntra andra inom akademin att våga tänka nytt.
– Det pågår en diskussion inom akademin om vilka texter som kommer fram genom forskning och att mycket upplevs som meningslöst och svårtillgängligt, att vi inte når ut till en bredare publik och att vi borde skriva mer populärvetenskapligt, säger hon.
I En berättelse om organisering varvas skönlitterära kapitel med teorikapitel skrivna av forskarna. I den fiktiva delen möter karaktärerna olika dilemman som dyker upp när ett företag startar och växer. Forskarna har utgått från Oline Stigs berättelse när de skrivit sina delar, något som har utmanat deras förståelse av organisationsteori.
– De flesta organisationsböcker bygger på en uppradning av olika teorier med exempel som ska förklara dem. Vi gjorde tvärtom och valde teorier utifrån berättelsen. Då blev vi tvungna att fundera över varför vi ville ta med en viss teori, ofta tenderar många att skriva det de redan vet eller vad andra har förmedlat tidigare, säger Anna Jonsson.
Med i bokprojektet finns också Lars Strannegård, professor och rektor vid Handelshögskolan i Stockholm, och Maria Grafström, docent i företagsekonomi vid Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor vid Stockholms universitet. Maria Grafström använder boken i en kurs i organisationsteori. På ett seminarium om kultur och identitet fick studenterna i uppgift att använda karaktärerna för att reflektera kring organisationskultur och identitet.
– Det var spännande att se hur de tog sig an berättelsen och fyllde den med egna tolkningar. En grupp hade bemödat sig med att gå igenom huvudkaraktärerna och försöka förstå vad de bar med sig för idéer in i organisationen och hur det sedan påverkade Mess kultur, säger hon.
Studenterna verkar gilla sin nya kurslitteratur. På frågan vad de vill behålla med kursen svarar en person ”Boken, boken, boken!”. En annan skriver ”sjukt bra idé med en parallell fiktiv historia som ger det teoretiska mer substans”.
Forskarnas eget skrivande förändrades också.
– Jag tror att vi tre forskare har en tydligare ambition om att skriva enklare nu och mer tillgängligt. Det skönlitterära språket både påminner och uppmuntrar till att göra det, säger Maria Grafström.
Använd skönlitteraturen
- Känn förtroende för, och respektera, både det akademiska och skönlitterära skrivsättet. I det här projektet påverkade inte forskarna hur berättelsen tog form, och författaren hade inte åsikter om hur forskarna sedan använde historien för att förklara olika teorier.
- Inspireras av skönlitteraturen. Utmana ditt eget skrivande, testa nya sätt att formulera dig. Se inte på skrivandet som något du bara gör, se det om en möjlighet att upptäcka nya saker. Skrivandet är en central del i arbetet som forskare.
- För författarna har den kollektiva processen varit viktig – att arbeta tillsammans och lära sig av varandra.
Text: Jennie Aquilonius