Hur vill de politiska partierna styra över högre utbildning och forskning? Vilka satsningar och prioriteringar vill de göra? Inför riksdagsvalet 2022 kartlägger Universitetsläraren de åtta riksdagspartierna.
Politik Universitetsläraren intervjuar riksdagspartiernas talespersoner inom högskole- och forskningspolitik.
Politik Hög kvalitet utan fler utbildningsplatser och ett grundlagsskydd för akademisk frihet. Det är högskolefrågor som Liberalerna kommer att driva.
Politik Trygga anställningsförhållanden med tydliga karriärvägar framåt. Det är det viktigaste inom Kristdemokraternas högskolepolitik, säger partiets Pia Steensland.
Politik Högre basanslag och bättre villkor för studenter, forskare och lärare. Så vill Miljöpartiet förändra högskolesektorn.
Politik Fler universitetslärare och mer lärarledd undervisning. Ökade basanslag så att lärosätena kan bestämma mer själva. Det är Sverigedemokraternas tankar för högskolan.
Politik Mer pengar till grundutbildningen genom höjd studentpeng, borttagen prestationsdel och ändrad fördelning av prislapparna. Så vill Vänsterpartiet förändra högskolesektorn.
Politik Höja kvaliteten i forskning och undervisning, öka lärosätenas autonomi och skapa fler fristående högskolor. Så vill Centerpartiet förändra högskolesektorn.
Politik
Om Moderaterna bildar regering i höst kommer det en ”rejäl” forskningsproposition nästa gång. Samtidigt behövs prioriteringar.
– Om man ser 15 år tillbaka så har det tillförts ganska mycket pengar till sektorn, säger Moderaternas utbildningspolitiske talesperson Lars Hjälmered.
Politik En högskola med mer kvalitet och ”ett riktigt djup”, det vill utbildningsminister Anna Ekström (S) se om regeringen vinner valet i höst.