Lärosätenas styrelser

Styrelserna har den yttersta makten över lärosätena, men måste balansera mellan att inte lägga sig i forskning och utbildning samtidigt som man har ansvar för det som anses principiellt viktigt.
Regeringen har i sin tur makten över tillsättningen av ledamöter, där de senaste decennierna har inneburit en ökad närvaro av styrelseproffs, företagsledare och myndighetschefer.

Styrelserna präglas alltmer av det privata näringslivet

Ledarskap Pålästa, konstruktiva kritiker som törs lägga näsan i blöt och samtidigt stötta rektor. Det kan vara den ideala ledamoten i en lärosätesstyrelse, universitetens och högskolornas högsta beslutande organ och förbindelselänk mellan samhällsintressen och akademins särart.

Styrelserna i skymundan – så länge de undgår skandaler

Politik Är lärosätesstyrelserna rektors transportkompani? Eller har de tvärtom stort eget svängrum? Sedan slutet av 1970-talet har mycket möda lagts på att få fram modeller för att utse lämpliga styrelseledamöter.

Många välkända namn bemannar styrelserna

Ledarskap Bland de 238 personer som sitter i de 30 lärosätesstyrelserna återfinns politiker och andra välkända namn från den svenska offentligheten.