Lärosätenas holdingbolag

I drygt 25 år har lärosätena haft möjlighet att bilda holdingbolag för att kunna bedriva kommersiell verksamhet i syfte att öka flödet av forskningsresultat till näringslivet. Holdingbolagen, som kopplas till den tredje uppgiften, ska bidra till innovation och nyttiggörande.
Modellen är dock omdiskuterad och har upprepade gånger kritiserats bland annat för bristande affärsmässighet, otydlig styrning från regeringens sida och svagheter i lärosätenas förvaltning. Många betraktar holdingbolagen som en udda fågel i det akademiska landskapet.

Holdingbolagen ska göra samverkan mer lönsam

Politik Lärosätenas holdingbolag är en udda fågel i det akademiska landskapet. De utgör också ett unikt inslag i floran av statliga bolag, eftersom holdingbolagen är de enda vars förvaltning är decentraliserad och sköts av universitet och högskolor i stället för centralt av statsmakten.

Utredare: Ett underskattat verktyg för nyttiggörande

Samverkan Lärare, forskare och studenter ska på likvärdigt vis få del av det statliga innovationsstödet. Nyttiggörande ska belönas och utvärderas regelbundet, kanske vart fjärde år. Det är några förslag för att förbättra holdingbolagsmodellen som presenteras i en ny utredning i dag.

”Svårt för lärosätena att förvalta statens ägande”

Finansiering – Det är otroligt värdefullt att detta utreds. Holdingbolagen kan vara svår materia att förstå sig på, det har därför varit svårt att närma sig frågan både för lärosätena och nationellt, säger Viktoria Mattsson, chef för samverkan, externfinansiering och innovation vid Luleå tekniska universitet.