Porträtt Magnus Westling brinner för att hitta de bästa råvarorna för ett hållbart jordbruk, och den gastronomiska potentialen hos grödor som kommit i skymundan. Som doktorand vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan lär han ut sin idé om hur viktigt det är med mångfald.
Porträtt I nära ett halvt sekel har Birgitta Åkerman varit studievägledare vid Stockholms universitet. I september fick hon medalj av rektor för sina insatser, bland annat inom facket.
Porträtt
Hon vill förändra den klassiska musikens scenframträdande för att minska prestationsångest. För att nå dit har hon valt en ovanlig forskningsmetod där hon analyserar sig själv.
– Det behövs utstickare i forskningsvärlden, säger Francisca Skoogh, doktorand, konsertpianist och psykolog.
Porträtt
Kristy Beers Fägersten fastnade tidigt för att forska om hur och varför vi svär.
– Alla har ett förhållande till svordomar, säger hon.
Porträtt Intresset för Fredrik Zimmermans avhandling om anti-pluggnormer bland pojkar blev större än han kunnat ana. Nu har han gett ut en bok om hur vuxna kan hjälpa pojkarna att lyckas bättre i skolan. Med den hoppas han minska vad han menar är ett av skolans största likvärdighetsproblem.
Porträtt James Pamment står bakom utbildning om desinformation för 18 000 kommunikatörer i Sverige. Dessutom har han utvecklat en metod som används i hela den offentliga sektorn i Storbritannien.
Porträtt My Hellsing är historikern som vill förmedla en ny bild av 1700-talets hov, sedd genom kvinnornas ögon. Själv ser hon paralleller i hierarkier och genusfrågor mellan dåtidens hov och dagens akademiska värld – tankar som hon delar med sig av på sin blogg.
Porträtt Biologen Zorana Kurbalija Novicic vill att vetenskap ska bli mer närvarande i barns vardag. Därför dyker hon upp på kalas och i skolor med sina experiment.
Porträtt Växtprofessorn Stefan Jansson kämpar för rätten att använda genmodifierade grödor. Det är avgörande för att mätta jordens befolkning på ett hållbart sätt, menar han. Men motståndet är hårt.
Porträtt
Jenny Larsson rekonstruerar det indoeuropeiska urspråket. Ny teknik gör att det utdöda språket kan kopplas till migrationsvågor och arkeologiska fynd.
– Det är jättespännande, vi kan tänka i nya banor och det går så snabbt, säger hon.