Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Många fallgropar väntar den som väljer distansjobb

Distansarbete kan ge mindre stress. Men med jobbet hemma tänjer många universitetslärare på arbetsdagen och jobbar även när de är sjuka, visar ny forskning.

12 december, 2022
Torbjörn Tenfält

Många universitetslärare ser distansarbete som något nödvändigt för att klara sitt arbete, konstaterar Linda Widar, affilierad forskare i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
– Jag var först förvånad över att de flesta väljer att jobba på distans på grund av sin arbetsbelastning. De känner att den ordinarie jobbmiljön inte lämpar sig för att utföra koncentrationskrävande arbetsuppgifter, säger hon.

Linda Widar

I sin avhandling, som hon nyligen lade fram, visar Linda Widar bland annat hur universitetslärare, forskare och chefer förhåller sig till distansarbete. Lärarna och forskarna intervjuade hon före pandemin, cheferna både före och under pandemin.
– Många universitetslärare och forskare använder distansarbetet för att öka sin arbetstid, samtidigt som de undviker sjukskrivning. I stället för att sjukskriva sig korta perioder har det lett till att många blivit utbrända.

Outtalade regler
Hon fann att arbetskulturen ofta styrs av outtalade regler som gör att det inte alltid är så enkelt att välja distansarbete.
– Kvinnor har i regel sämre förutsättningar då de ofta blir tilldelade så kallade akademiska hushållssysslor. Det kan vara inofficiella arbetsuppgifter knutna till att man befinner sig i kontorsmiljö, till exempel att koordinera olika delar av verksamheten.

Under sina intervjuer med lärare vid 16 universitet och högskolor fann Linda Widar att vissa valde distansarbete för att de upplevde dålig stämning på jobbet, eller att den fysiska miljön inte var trivsam. Öppna kontorslandskap och avsaknad av fönster påverkade arbetsprestationen och välbefinnandet på ett negativt sätt.

Förutsättningarna för distansarbete skiljer sig mellan olika ämnesområden. Den som undervisar inom till exempel vård och omsorg har svårare att distansarbeta än lärare på en helt teoretisk utbildning.
– Vi akademiker är vana vid att styra oss själva och känner stark passion för vårt arbete. Det kan göra det svårt släppa tankarna på jobbet.

Begreppet fick ny betydelse
Flera chefer sa till Linda Widar att de före pandemin sällan tänkte i termer av distansarbete, men när medarbetarna började tala om sin hemarbetsmiljö fick begreppet en annan betydelse.
– Då började cheferna känna sig bekymrade över att de hade svårt att få insyn i personalens psykosociala arbetsmiljö. De var osäkra på vilka frågor de kunde ställa till medarbetarna om deras hemarbete och visste inte vad de själva kunde få för stöd av cheferna högre upp i organisationen, säger Linda Widar.

Jenny Alsarve

Jenny Alsarve, lärare och forskare i sociologi vid Örebro universitet, känner igen sig i Linda Widars slutsatser.
– Det blir lätt otydliga gränser och hemma kanske man inte tar de raster man tar när man är på arbetsplatsen. Och man jobbar ofta lite längre än man borde.

De senaste två åren har Jenny Alsarve varit ämnesansvarig och bland annat hållit i sociologins högre seminarier.
– Under pandemin saknade jag att kunna träffas och ha möten, både formella och informella. Man behöver stämma av undervisning, forskning och aktuella problem, särskilt när man har ledningsansvar. Att känna av hur folk mår blir svårare med distansarbete.

Digitalt för pendlare
Vissa möten på hennes arbetsplats kommer även i fortsättningen att hållas digitalt, för att underlätta för medarbetare som pendlar.
– Däremot har vi i sociologiämnet inte så positiva erfarenheter av hybridmöten där några är med på länk. Tekniken strular ofta, säger Jenny Alsarve.

Gunilla Isaksson

Under pandemin såg Gunilla Isaksson, prefekt på institutionen för hälsa, lärande och teknik vid Luleå tekniska universitet, skilda behov bland sina medarbetare. Medan vissa behövde komma till jobbet nästan dagligen för att det inte fungerade att arbeta hemifrån gav distansjobbet andra en möjlighet att få ihop livspusslet.
– Betydelsen av att kunna möta båda dessa behov blev tydlig, säger Gunilla Isaksson.

Torbjörn Tenfält

FAKTA. Data från 16 universitet och högskolor

I sin avhandling Att arbeta på distans i akademin – möjligheter och utmaningar för välbefinnande i arbetet har Linda Widar ställt frågor till sammanlagt 457 lärare, forskare, chefer och annan personal vid 16 lärosäten i Sverige.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023