Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Svalt intresse för europeiskt universitet i Sverige

Men drömmarna om ”elituniversitet” lever

10 september, 2021
MarieLouise Samuelsson

Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

I somras publicerade ett 60-tal europeiska, ryska och amerikanska forskare och författare ett upprop i Svenska Dagbladet där man pläderade för inrättandet av ett nytt östeuropeiskt universitet, ”beläget i någon av EU:s medlemsstater”.

Bland de som undertecknat finns forskarna Ivan Krastev, verksam i Wien, Timothy Snyder, Yale, och Slavomir Zizek, Ljubljana, samt Nobelpristagaren Olga Tokarczuk från Polen, den ryske författaren Dimitrij Bykov och journalisten Masha Gessen med medborgarskap i både Ryssland och USA.

Det undertecknarna vill se är ett fritt europeiskt universitet för unga från i första hand Ryssland och Belarus, men också andra auktoritära stater.

Enligt förslaget vill man skapa ”en fyrbåk av hopp”, med ett universitet som skulle erbjuda tusentalet ungdomar stipendier för grundutbildning eller forskarstudier, också till de som tvingats lämna sina hemländer.

Journalisten och debattören Olof Kleberg skrev nyligen om uppropet i en krönika i Dagens Arena där han framhåller att ”ett fritt östeuropeiskt universitet i högsta grad borde ligga i Sveriges intresse, här har regeringen, riksdagen och inte minst forskare ett ansvar”.

Han noterar, med viss förvåning, att ingen svensk forskare eller författare deltog i uppropet, men Kleberg menar ändå att ”spelplanen ligger öppen för svenska initiativ”.

Man kan apropå detta konstatera att etablering av nya, utländska och/eller internationella universitet inte är en främmande tanke för Sverige, snarare tvärtom.

Sedan länge har man kunnat ta del av önskemål om att Sverige borde jobba hårt för att ”locka” utländska universitet, inte sällan används begreppet ”elituniversitet”.

Retoriken påminner ofta om den som används om företagsetableringar, man anser att svensk forskning och högre utbildning måste bli bättre på att konkurrera internationellt, underförstått framgångsrikt och ekonomiskt lönsamt.

Det har i detta och andra sammanhang påfrestande ofta hänvisats till ”att vi lever i en alltmer globaliserad värld”, en populär tankefigur som för all del blivit lite tilltufsad under pandemin.

Mer sansade och mindre floskulösa resonemang om nyttan av etablering av utländska universitet i Sverige återfinns i den så kallade internationaliseringsutredningen, ”Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige” (SOU 2018:78).

Relaterat till det har Universitetskanslersämbetet, UKÄ, fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för utländska etableringar av forsknings- och utbildningsverksamhet i Sverige, ett uppdrag som ska redovisas i maj 2022.

I sin blogg skriver UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm bland annat att uppdraget blir ett tillfälle att dels sammanställa de förutsättningar som faktiskt gäller i dagsläget, dels rikta fokus och uppmärksamhet till frågan om hur det svenska högskolelandskapet kan komma att internationaliseras och vad det i så fall krävs för reformer.

Söderholm resonerar också om de svenska lärosätenas möjligheter att verka utomlands, eftersom etablering av utländska universitet rimligen inte enbart kan vara en enkelriktad rörelse, utan att också handla om svenska lärosätens möjlighet att verka utanför Sveriges gränser.

Tillkommer gör hur kvalitetssäkring och tillståndsprövning skulle kunna ske i ett helt internationaliserat högskolelandskap.

Gällande det kan man kanske tipsa UKÄ att fråga KI hur man kvalitetssäkrat verksamheten vid sin filial Ming Wai Lau Centre. Som jag skrivit om många gånger är KI:s verksamhet där beroende av goda relationer med den alltmer repressiva, frihetsfientliga regimen i Hongkong samtidigt som KI formellt har att agera efter svenska regelverk, gällande sådant som forskningsetik.

KI:s verksamhet i Hongkong framstår som akademisk verksamhet mycket långt från det de europeiska forskarna efterlyser i sitt upprop, om högre utbildning och forskning som ett verktyg för samhällsförändringar i demokratisk riktning.

Och av någon anledning är det aningen svårt att föreställa sig det som Olof Kleberg vill se, ett svenskt initiativ till ett nytt europeiskt universitet på svensk mark. Det återfinns ju inte heller några svenska undertecknare av uppropet.

Men om man trots allt skulle önsketänka lite retroaktivt kunde Sverige föreslagit ett sådant universitet som ett sätt att använda den svenska delen av EU:s särskilda återhämtningsfond, Recovery and Resilience Facility, RRF.

Och om man låter önsketänkandet dra i väg (på ungefär samma sätt som när vi önskar oss ”elituniversitet” och ”världsledande forskning” som enbart gynnar Sverige) så kanske rentav KI kunde bidra genom att diskret avveckla sin diktaturberoende filial i Hongkong och i stället gå i bräschen för ett europeiskt demokratiprojekt i form av ett nytt universitet.

Men det är, som sagt, ytterst långtgående önsketänkande.

MarieLouise Samuelsson, journalist och mångårig medarbetare på Universitetsläraren som med jämna mellanrum återkommer med nyhetskrönikor på universitetslararen.se

MarieLouise Samuelsson

Håller du med eller inte? Skriv till redaktionen.

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023