Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Här skapar forskningen framtidens träbyggnader

Europas första moderna trästad – så marknadsför sig Växjö kommun där universitetet sedan mitten av 1990-talet satsar stort på utbildning och forskning inom träbyggnad, från råvara till färdig produkt.

19 november, 2020
Kajsa Skarsgård
Här byggs kvarteret Agronomen och i bakgrunden syns det arkitektur­prisade kvarteret Geologen, som var Sveriges största träprojekt när det byggdes 2018. Båda byggena är del av ett långsiktigt forsknings­projekt i samarbete mellan Linné­universitetet, träindustrin och skogs­koncernen Södra. Foto: Kajsa Skarsgård

Besökare i Växjö möts av kommunens höga ambitioner inom träbyggnad redan på tågstationen. Bredvid byggs det nya stations- och kommunhuset till största del i trä. Intresset för bygget är stort bland branschfolk och forskare, och nästa år ska den spektakulära byggnaden vara klar.
Vägen ut mot Linnéuniversitetets campus passerar ett helt område med flerfamiljshus i trä på upp till åtta våningar, där de första byggdes redan 2006 och andra är under konstruktion just nu.

Mycket har hänt inom träbyggnadsforskningen under den tiden, och det vittnar även campusbyggnaderna om. Hus M, där forskarna inom ämnesområdet huserar, var Nordens till ytan största träbyggnad när den stod klar 2002.
Precis som många av de andra moderna byggnaderna i trä i Växjö, byggdes den delvis som ett test för nya metoder och material, och branschen har redan gått vidare från konstruktionssättet som användes för hus M till nya och bättre metoder.

Tadios Sisay Habite och Thomas Bader i hus M på campus, som var Nordens till ytan största träbyggnad när det stod klart 2002. Foto: Kajsa Skarsgård
Thomas Bader

Thomas Bader är professor och prefekt på institutionen för byggteknik, där forskningsmiljön träbyggnadsteknik finns. Han berättar att ett av träets fördelar är att det är ett relativt lätt material, vilket gör det enklare att bygga med och mer miljövänligt att transportera. Nackdelen är att det är mer känsligt för vibrationer.
Han demonstrerar detta genom att gå med hårda steg på golvet på hus M:s första våning, som skjuter ut över entréns öppna samlingsytor. Vibrationerna från hans steg fortplantar sig genom golvet.
Sedan går han vidare bort till en bro som för samman två delar av byggnaden. Han hoppar på den och då svajar den lätt.
– Det här utgör ingen fara, men en byggnad ska kännas säker också, säger Thomas Bader.

Förbud mot höga trähus till 1994
Definitionen av en träbyggnad är att dess stomme är i trä. Efter flera förödande stadsbränder infördes förbud mot att bygga hus med trästommar högre än två våningar under senare delen av 1800-talet. Dessa förbud upphörde inte förrän 1994 då lagen satte funktion i stället för material i fokus.
Erfarenheterna och produktutbudet för större träbyggnader var därför små vid denna tid, men framåt millennieskiftet hade intresset ökat inom såväl forskningen som skogsindustrin och byggbranschen, och detta intresse har bara accelererat med tiden. Utvecklingen internationellt har sett liknande ut.

Småland och dåvarande Högskolan i Växjö spelade en viktig roll i Sveriges utveckling på området, för här satsade staten tillsammans med skogsindustrikoncernen Södra, lärosätet och andra lokala aktörer tidigt mycket resurser för att Växjö skulle bli ett centrum för träforskning och träbyggande. Den lokala samverkan är fortfarande bärande för forskningen och utbildningen vid lärosätet.

Snabb utveckling på forskningsfronten
En annan viktig faktor för träbyggandets framsteg är utvecklingen inom korslimmat trä. Genom att limma ihop flera lager trä kan man skapa bjälkar och träskivor med hög formstabilitet och bärförmåga i förhållande till den egna vikten.
I källarvåningen på hus M ligger labbet där forskarna utför tester på korslimmat trä och andra träprodukter. Där står även hela väggmoduler i trä, som förproduceras för att effektivisera byggprocessen. Det doftar skog i den industriliknande lokalen. Labbet är nästan helt tomt på folk, liksom campus i dessa coronatider. Thomas Bader visar olika maskiner. Flera är till för att testa produktens hållfasthet under olika påfrestningar.
– Vi gör modeller för att kalkylera och förutse materialets egenskaper, förklarar Thomas Bader.

Johan Vessby, lektor i byggteknik, och två forskningsingenjörer testar prefabricerade moduler i trä för flervåningsbyggande. Foto: Linnéuniversitetet

På sågverken har man tidigare främst värderat timmerstockens inre kvadratiska yta, och de välvda ytterplankorna har setts som en restprodukt. Men ju längre ut i ett träds årsringar, desto styvare och starkare virke – vilket betyder att ytterbitarna är de med högst kvalitet och därför skulle kunna utnyttjas bättre som korslimmat trä än som pappersmassa.

Jan Oscarsson

Detta forskar lektorn Jan Oscarsson på, men hans kunskap inom träbyggnadsområdet är bred. Han visar en spricka i en bjälke på hus M, ofarlig men inte betydelselös.
– Fukten är vår fiende, säger han.

Sprickan har uppstått för att träet har utsatts för fukt under byggnadsskedet och sedan inte torkat under kontrollerade former.

Ett sätt att undvika det är att sätta upp ett stort tält över hela byggarbetsplatsen, vilket gjordes under bygget av Växjös stations- och kommunhus. Men det innebär en tydlig extra kostnad, och forskningen har inte kunnat visa att det är en nödvändig åtgärd. I Österrike, som ligger i framkant inom träbyggnation, har man stor erfarenhet av att bygga under bar himmel utan problem.
– Vi har en träkyrka från 1300-talet utanför stan, och det vi bygger nu kan stå lika länge. Men man måste tänka på hur byggnaden utsätts för vind och väta och bygga rätt från början, säger Jan Oscarsson.

Både funktion och estetik viktigt
En kort promenad bort på campus, i kvarteret Uppfinnaren, ligger ett kontorshus i trä från 2001 som var det vinnande bidraget i en arkitekttävling. Jan Oscarsson pekar på de lutande bjälkarna som håller uppe en utskjutande del av byggnaden. Längs kanterna går en diskret plåtlist.
– Det är en billig åtgärd för att skydda träet – om den görs från början, säger han.

Åsa Rydell Blom

Kontorshusens obehandlade fasad skiftar ojämnt i grått och brunt. Docent Åsa Rydell Blom, från Jan Oscarssons systerinstitution för skog och träteknik, berättar att det är en lärkfasad av absolut toppkvalitet.
– Den har ingen rötsvamp, inget mögel, inga sprickor. Men gillar man inte hur den ser ut är det ju ändå ingen bra fasad. De som har kontor i huset hade nog förväntat sig att fasaden skulle bli grå som på en gammal lada, men det dröjer kanske 50 år. Det gäller att arkitekten förstår det och lyckas förmedla det, säger Åsa Rydell Blom.

För mer påkostade fasader importeras lärk från Ryssland – den svenska lärken är inte tillräckligt bra – och cederträ från den amerikanska västkusten. Men gran är det virke som främst används för träbyggande i Sverige, likväl för fasader som för plankor och limträ till stommar.

Dessa byggnader i kvarteret Uppfinnaren har en fasad av lärk av bästa kvalitet – men det kan dröja 50 år innan fasaden får den jämna grå färg som ofta eftertraktas. Foto: Kajsa Skarsgård

Underhållsfrågan av träet är stor, eftersom det är svårare att hålla efter en träfasad när den görs högre än två våningar. Forskning vid Linnéuniversitetet har till exempel slagit hål på myten att det mer långsamt växande träet från Norrland är det bästa att kombinera med slamfärg, såsom den röda, matta färg som ses på hus över hela Sverige. I stället är det virke med lägre densitet, som den småländska granen, som ger bäst resultat med slamfärg.
– Men vill du bygga en obehandlad timmerstuga är det ofta senvuxen tall från Norrland som du ska använda, säger Åsa Rydell Blom.

Kritik mot skogsindustrin
Den stora fördelen som framhålls med att bygga i trä är miljöaspekten. Det handlar om minskade utsläpp från transporter, att trä till skillnad från stål och betong är en förnybar råvara, en kolsänka och att materialet går att återvinna.
Svensk skogsindustri marknadsför sig som en miljöhjälte, men detta och det ökade fokuset på trä som råvara för olika produkter har också mött kritik från miljörörelser. Sveaskog, landets största skogsägare, vann till exempel Jordens vänners negativa utmärkelse Svenska greenwashingpriset 2020.

Kritiken kommer ofta från ett ekosystemperspektiv med argumentet att områden med högre naturvärden huggs ner och ersätts med artfattiga planteringar, vilket hotar den biologiska mångfalden och enskilda arter.
Åsa Rydell Blom berättar att hon ofta möter den sortens kritik mot skogsindustrin. Hon bemöter den bland annat genom att peka på hur olika växter, djur och insekter gynnas av olika stadier i en skogs livscykel – för vissa är avverkad mark eller en skogsbrand till och med livsavgörande.

Hon säger också att skogsproduktionen sker som i ett lapptäcke av skog i olika delar av den cykeln så att olika ekosystem ryms inom planteringen. I norr är däremot skogsytorna större, likaså det hon kallar lapptäcket, vilket gör att kalhyggen där väcker större uppmärksamhet.
– Jag är helt övertygad om att vi kan bruka skogen på ett hållbart sätt, vi gör redan det i Sverige, och jag vet att vi nu producerar mer än vi avverkar. Detta får jag inte ihop med argumentationen att vi inte ska använda den skogen för att minska utsläppen av koldioxid och användningen av fossila bränslen, säger Åsa Rydell Blom.

Vad gör du här?

Tadios Sisay Habite

Tadios Sisay Habite, doktorand på institutionen för bygg­teknik inom forskar­skolan Prowood.
– Jag forskar på hur vi kan förbättra och effektivisera bedömningen av virkets kvalitet genom att använda en maskin som med laser och optiska linser identifierar fiberriktning och defekter i virket. Med hjälp av artificiell intelligens och datan från scanningen kan vi skapa bättre modeller för att förutse virkets egenskaper.

Varför sökte du dig till träbyggnads­teknik?
– Jag hade redan en ingenjörsmaster i Etiopien när jag sökte till Linnéuniversitetets master i byggteknik. Ingenjörsvetenskap är ett väldigt brett fält så det är bra att skaffa djupare kunskap inom ett specifikt område. Redan på masterprogrammets introduktions­dag frågade jag om möjligheterna att sedan doktorera.

Vad vill du göra efter att du har disputerat? 
– Jag kan inte säga att jag definitivt vill stanna inom akademin eller arbeta inom industrin. Ofta går personer fram och tillbaka mellan dem, och ju mer jag vet om timmer­strukturer desto mer användbar är den kunskapen.

Kajsa Skarsgård

TVÅ INSTITUTIONER

 

Namn på verksamheterna: Institutionen för byggteknik och institutionen för skog och träteknik.
Antal anställda: 37 respektive 43.
Högsta cheferna: Prefekterna Thomas Bader respektive Jimmy Johansson.
Huvudsäte: Växjö.
Målsättning med verksamheterna: Inom träbyggnadsteknik att utveckla trä och träbaserade material för användning i modernt byggande. Inom skog och teknik att förmedla kunskap om hållbart brukande och tillvaratagande av naturresursen skog.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023