Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Fler internationella studenter än väntat börjar studera i höst

Restriktioner och osäkerhet kring pandemin fick lärosätena att befara ett stort tapp i antalet betalande internationella studenter, men när höstterminen nu börjar ser läget för många lärosäten ändå bättre ut än väntat.

3 september, 2020
Kajsa Skarsgård
Betalstudenterna ser ut att bli fler än väntat vid svenska lärosäten under hösten.

Det kommer att dröja ytterligare en bit in på hösten innan lärosätena kan göra en slutgiltig summering av hur många internationella studenter som har börjat studera hos dem, men de sista dagarna av augusti ser läget relativt ljust ut. Det säger Lunds universitets internationella chef, Richard Stenelo, dagen efter ett nätverksmöte med de andra universiteten.
– Vi är nog alla lite förvånade över att så pass många utomeuropeiska studenter har tagit sig till Sverige. Men universiteten som tog beslut om att köra höstterminen på distans ser ett större tapp.

Richard Stenelo

Richard Stenelo syftar här på de avgiftsbelagda studenterna, inte de som kommer genom utbyten.
– Att utbytesstudenterna skulle bli färre visste vi ju eftersom universitet har ställt in utbyten. En del av dem har ställt in helt och hållet och på andra håll har mellan 30 och 50 procent av studenterna kommit, säger han.

Inget stort tapp i Lund
När datumet för att betala studieavgiften vid Lunds universitet hade passerat, hade 768 internationella studenter bekräftat sin studieintention genom sin betalning – att jämföra med 672 förra året. Men liksom andra lärosäten har Lunds universitet haft extra generösa återbetalningsvillkor i höst och i stället för ett 60-tal återbetalningar som det brukar landa på, hade 102 studenter begärt tillbaka sin avgift den 31 augusti.
Eftersom 455 betalande studenter redan var på plats på Lunds universitet då, och en del påbörjar studierna på distans, tror i alla fall inte Richard Stenelo att lärosätet kommer att tappa så många internationella studenter i höst att det har någon större påverkan på ekonomin.

”Internationell känsla på campus”
Högskolan i Jönköping har sett ett större tapp: 200 betalstudenter har hittills registrerat sig på programmen i höst, jämfört med 300 förra året. Av utbytesstudenterna har nästan hälften kommit.
– Jag tycker ändå att det är positivt att så pass många har kommit. Ett tag förväntade vi oss ännu färre, men nu kommer det att vara en internationell känsla på campus i även höst. Fler än vanligt har också sökt om anstånd för att få börja nästa år i stället, säger Karin Hermansson som är chef för det internationella kontoret.

Karin Hermansson
Foto: Patrik Svedberg

Högskolan i Jönköping har flest internationella studenter från Indien och Kina, men ser ett tapp från samtliga utomeuropeiska länder och på samtliga av sina skolor. Platserna har fyllts av andra sökande, vilket kan överbrygga en del av de minskade intäkterna från studieavgifterna.
– Nu gäller det att jobba framåt och ställa om till mer digitalt även i det internationella arbetet, säger Karin Hermansson.

Lärosätena har valt olika strategier för de internationella masterprogrammen och kurserna. Vid Lunds universitet ges dem på campus och internationella studenter prioriteras för undervisning på plats. Högskolan i Jönköping låter i första hand undervisningen för förstaårsstudenter ske på campus, och den för övriga studenter kan ske mer digitalt.
Högskolan Dalarna beslutade redan i våras att alla dess internationella program och kurser skulle ges nätbaserat till hösten, men i många fall pågår de nu också parallellt på campus. Studenterna har möjlighet att börja online och sedan ansluta på campus så snart de har möjlighet att ta sig dit.

På programnivå hade Högskolan Dalarna ungefär lika många betalande internationella studenter den 31 augusti som tidigare år. Tre program hade till och med ett ökat antal betalande studenter, medan ett hade ett stort tapp, vilket å andra sidan vägdes upp genom fler studenter från Sverige och EU.
Vad slutsiffran landar på är fortfarande oklart, vid Högskolan Dalarna kan studenterna begära återbetalning av studieavgiften upp till tre veckor efter kursstart.

Jonas Tosteby, vice rektor för utbildning, är ändå positivt överraskad över hur många betalstudenter som har registrerat sig hittills. Han säger att det är svårigheterna att ta sig till Sverige, snarare än att mer undervisning sker nätbaserat, som har gjort att högskolan har tappat studenter.
Framför allt studenter från Iran och Pakistan har haft svårt att söka uppehållstillstånd på grund av stängda svenska ambassader. Ambassaden i Teheran har nu meddelat att den inte är öppen för nya migrationsintervjuer förrän 2021.

Jonas Tosteby berättar att omställningen på grund av coronapandemin inte har varit lika dramatisk för Högskolan Dalarna som för många andra lärosäten. Ungefär två tredjedelar av dess 15 000 studenter fick nätbaserad undervisning redan innan pandemin och därmed fanns det en etablerad infrastruktur och stödorganisation för det.

Blir det ändå inte dubbelarbete för lärarna när kurser ges både på campus och online?
– Jo, det är klart, det har inneburit merjobb för alla inblandade. För lärarna är den största utmaningen kanske att de måste förändra sitt undervisningsupplägg, säger Jonas Tosteby.
Han berättar att högskolan bygger om föreläsningssalar så att det går att sända live över nätet, och ger exempel på lärare som förlagt sin undervisning till senare på eftermiddagen för att bättre passa flera tidszoner.

Kajsa Skarsgård

I april när den första antagningsomgången till höstens internationella masterprogram och kurser var klar hade 5,9 procent fler internationella studenter antagits än året innan: 30 613 personer, varav 17 033 avgiftsskyldiga och 13 580 avgiftsbefriade. Hur många internationella studenter som faktiskt studerar vid svenska lärosäten hösten 2020 finns det ännu ingen samlad statistik på.

 

Källa: UHR

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023