Protesterna utanför Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, vid Göteborgs universitet håller på att avslutas. Demonstranterna ställer upp sig på trappan till det forna folkskoleseminariet och ber dialogpolisen som övervakar demonstrationen att fotografera dem. Fler poliser avvaktar i en polispiket en liten bit därifrån. Den lilla protestdemonstrationen har också fått bevakning i en rad medier.
Jag passar också på att ta en bild av gruppen på trappan. Efteråt går alla åt varsitt håll.
Inuti byggnaden ska det seminarium som orsakat protester och svallvågor i media strax börja.
SD:s partisekreterare Richard Jomshof är inbjuden att tala på temat ”Så tänker en partistrateg” för JMG:s studenter och andra intresserade. Tidigare under terminen har representanter för alla de andra sju riksdagspartierna framträtt under samma seminarieserie.
Ingen har reagerat inför de tidigare seminarierna, men när SD:s representant ska framträda startar ett upprop på nätet som kräver att JMG ska ställa in seminariet. I skrivande stund är det drygt 600 personer som undertecknat uppropet. Bland dem många i akademin.
Uppropet hävdar att ”bjuda in Sverigedemokraterna innebär att legitimera deras idéer – i en tid där många av oss bekämpar den farliga normaliseringen av en ytterhögerdiskurs” (min översättning från engelska).
Uppropet får uppmärksamhet i sociala medier, och GP och GT rapporterar om det i nyhetsartiklar. Några dagar senare, den 2 december, skriver Adam Cwejman på ledarplats i GP under rubriken ”Politisk aktivism hotar universitetet”. På Expressens kultursida den 3 december späder Viktor Malm på med ”Jag blir rädd för uppropet mot Richard Jomshof”.
I media är opinionen mot uppropet anmärkningsvärt kompakt. Skribenter från Dagens nyheters ledarsida och högerut menar att uppropet, som vill stoppa sverigedemokraten Jomshof från att framträda på universitetet, är ett hot mot den akademiska friheten.
Också inifrån universitetet angrips uppropet. I bloggen Politologerna startar statsvetaren Anders Sundell ett upprop mot uppropet. Och ett antal akademiker vid Göteborgs universitet menar i en debattartikel i GP den 3 december att lärosätena inte kan fungera som ”ideologiskt homogena säkerhetszoner” och att ”mångfalden i åsikter som konfronteras med varandra är en tillgång i forsknings- och utbildningssammanhang, inte ett problem”.
Mediestormen håller i sig och i en debattartikel i GP den 5 december försvarar en av undertecknarna av uppropet, litteraturprofessor Åsa Arping, sitt ställningstagande.
Hon skriver att ”Sverigedemokraternas människosyn håller på att normaliseras på allvar” och ställer frågan: ”Är det verkligen vi som motsätter oss Jomshofs framträdande vid universitetet som är det mest skrämmande just nu?”.
Även därefter fortsätter debatten i media.
Så medan den ena sidan hävdar att SD är ett hot mot den akademiska friheten hävdar den andra sidan att de som vill stoppa SD från att framträda är ett hot mot just densamma.
Själva seminariet rapporteras gå lugnt till, endast en kvinna visas ut för att hon protesterar. Mediebevakningen är det ingen brist på; SVT, DN och GP är där.
Av rapporteringen i media är det lätt att få intrycket att de som skrivit på uppropet inte har i akademin att göra. Intrycket förstärks om man väger in vad som skrivs i sociala medier.
Men vad vore akademin utan mångfalden av åsikter?
Jag citerar DN:s ledare den 5 december där formuleringarna är argument mot dem som vill stänga ute SD från universitetet: Grunden för akademin är ”det fria kunskapssökandet, den fria debatten, den fria forskningen och det kritiska tänkandet”.
Per-Olof Eliasson, journalist och mångårig medarbetare på Universitetsläraren som med jämna mellanrum återkommer med nyhetskrönikor på universitetslararen.se
Fotnot: Angivna publiceringsdatum kan skilja sig åt mellan papperstidningen och nätupplagan.
