Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Sverige utnyttjar inte sina förutsättningar som kunskapsnation”

Ökad internationalisering är nödvändig både för kvaliteten på forskning och undervisning och för det svenska samhället som helhet. Det säger Agneta Bladh, särskild utredare i Internationaliseringsutredningen.

31 januari, 2018
Per-Olof Eliasson
Agneta Bladh och Helene Hellmark Knutsson
Utredaren Agneta Bladh överlämnar delbetänkandet i Internationaliseringsutredningen till Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning

I det delbetänkande som lämnas till regeringen i dag onsdag 31 januari presenteras en lång rad förslag för att främja internationalisering.
– Utredningen handlar inte bara om mobilitet utan om så mycket mer. Huvudpoäng är att utveckla kvaliteten. Det handlar också om hur Sverige kan utvecklas som kunskapsnation. Vi har förutsättningar men vi utnyttjar dem inte fullt ut. Det är det som alla de här förslagen syftar till, säger Agneta Bladh.

Bland förslagen finns två ändringar i högskolelagen.
Den första ska ange ett övergripande mål för universitetens och högskolornas internationella arbete; den samlade internationella verksamheten vid respektive högskola ska bidra till stärkt kvalitet av utbildning och forskning och nationellt och globalt till sådan hållbar utveckling som högskolorna ska främja. Den bestämmelsen ska ersätta högskolelagens nuvarande mål om internationalisering.
Utredningen föreslår också ett tillägg i högskolelagen som innebär att studenterna ska utveckla förmågor under sina studier som även ska kunna användas i ett internationellt eller interkulturellt sammanhang.

Vill främja lärarmobilitet
Vidare har utredningen en lång rad förslag knutna till en nationell strategi för högre utbildning och forskning, som regeringen behöver bearbeta vidare.
– Men vi har minimerat förslagen som direkt medför utgifter till tre: främja lärarmobilitet till länder utanför Europa, stimulera studenter inom utbildningsområden som har låg mobilitet, och att stimulera digitalt virtuellt utbyte med andra länder, alltså exempelvis gemensamma seminarier över internet med studenter i andra länder.

Ett genomgående tema i delbetänkandet är samarbete, det gäller både regeringskansliet och myndigheter.
– Vi för fram att det internationella perspektivet hela tiden ska finnas med på nationell nivå; utbildnings- och forskningspolitiken måste samköras med export- handels- och biståndspolitiken. Detta eftersom lärosätena spelar en roll inom alla de områdena, säger Agneta Bladh.
Hon nämner särskilt att Migrationsverket behöver gå mer i takt med lärosätenas behov.

Sverige känt – men inte lärosätena
Även universitet och högskolor behöver samarbeta mer.
– Sverige är ganska känt internationellt, men svenska lärosäten är med få undantag inte kända utomlands. Så de måste jobba mer tillsammans och vi måste också ha klart för oss att nya samarbetsmönster är på gång i världen, till följd av bland annat Donald Trump och Brexit. Sverige behöver flytta fram sina positioner både när det gäller internationella samarbeten och för att attrahera kompetens, både internationella studenter och forskare.

Reglera rätten att använda andra språk
För framgångsrik internationalisering menar delbetänkandet att det behövs en genomtänkt språkstrategi.
– Vi tycker att regeringen ska utnyttja ett utrymme i språklagen och reglera rätten att använda andra språk än svenska för att sedan varje lärosäte och varje forskningsfinansiär ska skriva ner en policy för när de ska använda svenska respektive engelska. Exempelvis finns i vissa miljöer många internationella forskare eller studenter som inte fullt ut kan delta i de demokratiska beslutsprocesserna om de inte kan svenska. Det handlar både om att tydligare lyfta fram engelskan och att tydligare tala om att svenska är viktig i vissa sammanhang. Och vara tydlig mot dem som kommer hit att de ska lära sig ett svenskt fackspråk, säger Agneta Bladh.

Annonsera alla tjänster internationellt
Flera sidor i sammanfattningen av delbetänkandet består av rekommendationer till lärosätena.
Exempel är att lärosätena i större utsträckning ska dra nytta av EU:s olika mobilitetsstöd och att alla forsknings- och undervisningstjänster bör annonseras internationellt.
Lärosätena ska också sträva efter att skapa mobilitetsfönster i alla utbildningar men även få till internationalisering på hemmaplan eftersom även studenter som inte reser ut behöver både internationell förståelse och interkulturell kompetens när de kommer ut i arbetslivet.
– Det är ju lärosätena själva som beslutar och de kan ta tag i det de själva tycker är viktigt. Lärosätena har kommit olika långt och det är också väldigt olika inom lärosätena. Forskningen är också mer internationaliserad än utbildningen. Så det finns många kontakter på forskningssidan som man kanske kan använda för att utveckla utbildningen.

”Avgörande för svenska samhället”
Delbetänkandet är en stark plädering för att internationalisering är nödvändig och önskvärd.
På frågan om det finns argument mot internationalisering svarar Agneta Bladh:
– Jag tycker inte det. Men om du inte vill vidareutveckla din kvalitet, om du inte vill bidra till FN:s 17 hållbarhetsmål, om du inte vill stödja Sverige som ett litet exportberoende land – då kan du slå dig till ro. Men jag tycker internationalisering har avgörande betydelse, inte bara för lärosätena och kvaliteten på deras verksamhet, utan också för det svenska samhället. Så är det, säger hon.

Per-Olof Eliasson

Internationaliseringsutredningens syfte är att föreslå en uppföljningsbar nationell strategi för ökad internationalisering för både utbildning och forskning för perioden 2020 till 2030. Slutbetänkandet ska vara klart 31 oktober 2018.

 

De förändringar i högskolelagen som föreslås i det här delbetänkandet är tänkta att träda i kraft 1 januari 2020.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023