Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Vem blir nationell samordnare för ESS?

Att en samordnare för European Spallation Source, ESS, kommer att utses inom kort eller åtminstone i år är tämligen givet. Det står högt på listan i Vetenskapsrådets nyligen framtagna förslag till ”strategi för svensk medverkan i och värdskap för ESS”.

27 juni, 2016
MarieLouise Samuelsson
ESS
European Spallation Source, ESS
Bygget av mångmiljardprojektet ESS är i full gång utanför Lund. Tidig driftstart beräknas till 2019, men anläggningen kommer att befinna sig i byggnationsfas ända till 2025.

Det börjar dessutom bli hög tid för regeringen att fastslå strategin. Danmark, som står för 12,5 procent av totalkostnaden för mångmiljardprojektet ESS och delar värdskap med Sverige (som står för 35 procent), har redan antagit sin strategi.

2014 gav alliansregeringen Vetenskapsrådet, VR, i uppdrag att att ”stimulera svenskt deltagande, utnyttjande och kompetensförsörjning kring uppbyggnaden av den europeiska spallationskällan ESS”.
Möjligen försenade regeringsskiftet. Först i december 2015 inrättade VR en referensgrupp som bistått i framtagandet av ESS-strategin som nu har överlämnats till regeringen.

Lärosätena ska sätta upp mål
Bland förslagen till åtgärder vill VR att lärosätena får i uppdrag att ”ta fram egna målbilder och strategier för hur de kan dra nytta av ESS inom forskning, utbildning och nyttiggörande”. Vidare anser VR att ”kunskaps- och innovationsmiljön kring ESS och Max IV ska koordineras av en icke vinstdrivande nationell aktör”, exempelvis en ”faciliterande science park” som ska samla lärosäten och andra aktörer.

Strategin omfattar också en handlingsplan, enligt vilken universitet och högskolor ska ansvara för att forskare från minst två-tre grupper från svenska lärosäten ska medverka vid den tidiga driftstarten av ESS, som räknas från 2019. Lärosätena och de många andra aktörerna som förväntas vara med bör, enligt VR, snarast ta fram åtgärdsplaner- och tidsplaner och konkreta förslag.

I byggfas till 2025
Med tanke på att ESS i huvudsak befinner sig i byggnationsfas  fram till 2025 och att strategin tar sikte på att gälla till och med 2030 blir strategiformuleringarna annars mindre konkreta och ofrånkomligt mer visionära. Kanske kan man rentav beskriva ESS-strategins retorik som ”faciliterande”?

VR skriver för all del också garderande att ”föreliggande strategi förutsätter att ESS blir den världsledande internationella infrastruktur som de högt ställda målen utlovar.”

Krav på samordningsförmåga
Behovet av att snarast utse en samordnare för en världsledande internationell infrastruktur framstår hur som helst som stort.

Nu återstår alltså för regeringen att snabbt identifiera och utse den ”aktör på regeringsnivå” som, enligt VR:s kravprofil, kan samordna flera departement och myndigheter samt en rad andra aktörer och ESS-intressenter för att åstadkomma bland annat följande ambitiösa mål: ”Stärka engagemanget hos landets lärosäten, underlätta rekrytering av internationell kompetens, öka näringslivets deltagande och utnyttja potentialen i att etablera området kring ESS och Max IV som en nationell kunskaps- och innovationsmiljö.

MarieLouise Samuelsson
ESS
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023