Måndagen den 12 oktober 2015 stängs Lunds universitet. Utanför det vita universitetshuset syns ett par vilsekomna turister. Annars är det tomt i hela Lundagård. På samma sätt är det vid andra universitetsbyggnader. Skyltar med texten ”Today closed” upplyser att det är stängt. Tyst, stängt och tomt.
Hotet som under dagen innan har snappats upp på den så kallade Jodel-appen av studenter associerar till en amerikansk skolskjutning: ”Några av er är ok. Gå inte till Universitetet imorgon om ni är i Lund. Kolla nyheterna imorgon morgon.”, står det i meddelandet.
Liknande hot framförs också mot bland annat Karlstads och Örebro universitet. Efter skolattacken i Trollhättan, där tre personer dör förutom gärningsmannen, får också Umeå universitet ett hot via Jodel där det står: ”Trollhättan är bara början, dags för attentat på universitet.”
Vid det här tillfället händer ingenting. Men det har förekommit allvarliga våldshändelser också vid svenska och nordiska universitet.
Tände på djurlabb i Umeå
För några år sedan genomfördes exempelvis ett attentat mot just Umeå universitet. I ett nybygge – där ett djurlaboratorium planerades – hade någon hällt ut bensin på golvet och tänt på.
Och 2014 drabbades Helsingfors universitet av ett allvarligt hot. En man och en kvinna planerade att tillsammans döda 50 personer vid universitetet med hjälp av arsingas, en kemisk förening mellan arsenik och väte, och skjutvapen.
Hotet avvärjdes och mannen dömdes i hovrätten till tre års fängelse för förberedelse av ”grovt brott mot liv och hälsa”. Kvinnan ansågs inte vara psykiskt tillräknelig vid brottstillfället, och slapp fängelse.
– Den yttre säkerheten är naturligtvis viktig. Alla ska känna sig trygga på sin arbetsplats. Men på en bra arbetsplats ska man också slippa trakasserier, mobbning och annat som stöter ut personer, säger Per Gustafson, säkerhetschef vid Lunds universitet.
Hot i vardagliga situationer
Universitetsläraren har tagit del av statistik och rapporter över hot och våld från 18 universitet och högskolor. Där förekommer hot om massmord, hotfulla meddelanden, förföljelse, fylla, trakasserier på sociala medier och mycket annat.
Och hoten kan uppkomma i de mest vardagliga situationer; vid parkering av bilen eller efter publicering av en artikel, för att ta två exempel. Vanligt är också att medarbetare ska tala ut med någon annan. Det ena ordet ger det andra och helt plötsligt upplever någon sig hotad.
Totalt hittar vi 135 anmälningar om hot och våld från universitet och högskolor i Sverige under 2015.
Men mörkertalet är stort.
– En del anmäler direkt till Arbetsmiljöverket, en del kommer till personalavdelningen på universitetet. Några anmäler direkt till polisen och andra kommer till mig, säger Christina Bohman, säkerhetschef på Uppsala universitet.
Birgitta Alfraeus, HR-chef vid Högskolan i Borås, instämmer:
– Jag tror att det kan förekomma fler incidenter som medarbetarna inte tänker på att anmäla.
Subjektiva upplevelsen avgör
Hur vanligt det är med hot och våld beror också på vad som efterfrågas: Öppet fysiskt våld, öppet hot, mobbning, trakasserier eller utstötning.
– Det enda du kan göra är att fråga folk, och acceptera att det är deras subjektiva upplevelse som avgör om de har drabbats, säger Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet.
Så det är omöjligt att säga hur vanligt hot och våld är.
– Olika undersökningar ger väldigt olika resultat beroende på hur förekomst av hot och våld mäts. I vissa studier är det 5 till 10 procent som anger att de har blivit utsatta för hot och våld. I andra uppåt 75 procent, säger Magnus Sverke.
Lärare som upplever sig hotade av studenter är en inte helt ovanlig situation, enligt de anmälningar om hot och våld som finns. Ofta upplever sig studenten orättvist behandlad, eller vill tvinga läraren till att godkänna studenten eller att höja betyget. Ibland framförs synpunkterna via mejl eller i telefon och ibland i en direkt fysisk kontakt. Eftersom studenten känner sig orättvist behandlad, och vill tvinga läraren till en förändring så kan situationen innebära att läraren utsätts för verbala hot och ett aggressivt kroppsspråk.
Ökning av ärenden
Den som utsätts känner ofta rädsla och otrygghet eftersom det är svårt att bedöma om den verbalt aggressive kan bli våldsam eller om denne är harmlös. Konflikt mellan student och lärare, mellan anställda, mellan studenter, från utomstående mot anställda, eller från utomstående mot universitetet är några vägar som våld, hot och andra former av trakasserier kan ta sig.
Även om man inte vet hur vanligt våldet är så är de flesta överens om att det ökar. Det uppger exempelvis Jan Gambring, säkerhetschef vid Karlstads universitet.
– Vi har sett en ökning i antalet ärenden som rör hot och våld och även obehagliga situationer. Vi ser det dock inte som ett stort problem, men är ändå oroliga för utvecklingen.
Relationer är grunden för framtidens säkerhetsarbete
Människor kan inte bete sig hur som helst mot varandra och måste lära sig att se sig själva och sitt eget beteende. Därför är mellanmänskliga relationer framtidens säkerhetsarbete. Det säger Per Gustafson, säkerhetschef vid Lunds universitet.
Per Gustafson är engagerad i arbetsmiljön och tycker att relationerna mellan medarbetarna är en huvudfråga för att skapa en fungerande arbetsplats, där människors resurser tas till vara så bra som möjligt. Han har därför adopterat frågorna till säkerhetsfunktionen som vid Lunds universitet består av tre personer.
– Vi utgår alltid från den enskildes egna subjektiva upplevelser av det som har hänt.
– Lyckas vi hjälpa en medarbetare som är utsatt för hot, våld eller någon annan form av trakasserier så får det positiva effekter även för dem som finns i omgivningen.
”Tänk efter på sociala medier”
Vid Lunds universitet finns 7 500 anställda och nästan 50 000 studerande och Per Gustafson säger att de problem som finns ute i samhället också finns på universitetet. Det kan vara en skilsmässa mellan två anställda som leder till våld eller trakasserier. Eller så kan det vara två studenter som tar med sig en konflikt från fritiden till lärosalen. Dessutom har framväxten av sociala medier inneburit att hat och hot har exploderat på nätet, ofta med ett hårt tonläge.
– Många som skriver en text på sociala medier borde nog tänka till ytterligare en gång innan man skickar iväg, kanske kvalitetsgranska texten på samma sätt som man gör med texter som man lämnar in på universitetet.
Det inträffar också familjetragedier och trakasserier av olika slag.
– Nästan alltid är det en man som trakasserar en kvinna. Ofta handlar det om att försätta sitt offer i någon form av vanmakt. Gränsen till att bli kränkt sätts samtidigt allt lägre. Så vår ambition är att få våra medarbetare att vara snällare mot varandra. Psykiskt våld kan ju också vara minst lika avskyvärt för den som drabbas, som fysiskt våld.
Förövaren kan vara omedveten
På många arbetsplatser förekommer oenighet, motsättningar och konflikter, där det sociala samspelet kan resultera i mobbning och översitteri, som i sin tur kan visa sig i bristande respekt, ohövlighet eller förolämpande beteende.
– Förövarens intention kan vara att skada och uppnå makt, men ibland saknas intentionen, och utövaren är omedveten om sitt agerande och konsekvenserna, och då gäller det att utveckla arbetssätt som ökar medvetenheten.
Händer det något på en arbetsplats som får någon eller några medarbetare att må dåligt så gäller det enligt Per Gustafson att agera så tidigt som möjligt. Det är ingen idé att tro att ett problem går över av sig självt.
– Gör man inget åt det så blir allt bara värre. Vi sätter därför in de resurser som behövs, och vi kan också ta hjälp av exempelvis företagshälsovården.
Per Gustafson har en yrkesbakgrund som utbildare inom det militära, bilskollärare samt forskningsingenjör med specialitet att bygga krocktestbanor. De senaste tjugo åren har ägnats åt säkerhetsfrågor inom akademin. Numera kompletterar han sitt arbete som säkerhetschef med doktorandutbildning vid institutionen för designvetenskaper.
Och på samma sätt som han både är praktiker och teoretiker ser han den konkreta nyttan av sina visioner för säkerhetsarbetet.
– Mår man bra så producerar man, svårare är det inte. Och vi ska naturligtvis vara ett universitet som producerar så bra som möjligt.
”Ofta bristande ledarskap”
Ett universitet är en arbetsplats, med uppdrag, mål och anställda.
– Därför kan man kräva att man uppträder hyfsat mot varandra, och ägnar sig åt det som man har lön för. Det är också arbetsgivaren som har arbetsmiljöansvaret, även om vi alla ska hjälpas åt för att arbetsplatsen ska må bra.
Ofta är det brister i ledarskapet och otydliga organisationsformer som ligger bakom översitteri och mobbning. Så en bra psykosocial arbetsmiljö kräver ett gott ledarskap, enligt Per Gustafson, som också säger att det långt ifrån är samma sak att vara chef som ledare.
– Vem som helst kan i praktiken bli chef men att bli ledare kräver ett mandat såväl uppifrån som nedifrån. En bra ledare ska visa respekt för sina medarbetare, vara tydlig och kunna entusiasmera.
Går att vända utveckling
Relationer är komplexa, och ibland kan det gå snabbt för en tidigare väl fungerande arbetsplats att drabbas av problem. Det kan räcka med att man får in en anställd som är manipulativ, mobbar eller är destruktiv på något annat sätt.
– Men det går att vända en sådan utveckling, och vi kan hjälpa till. När man sedan ser ett leende hos den som tidigare har varit drabbad så vet man att jobbet har varit värt det.
Och målet för Per Gustafson med ett säkerhetsarbete inriktat på mänskliga relationer är tydligt.
Det ska vara kul att gå till jobbet.
Alla vinner på att visa respekt
Problem med de sociala relationerna kan förlama en hel arbetsplats. Därför är det viktigt att alla visar respekt för varandra. Det säger Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet.
Magnus Sverke menar att det gäller att ha ett så öppet klimat som möjligt för att undvika hot och våld inom arbetsplatsen.
– Och vi måste alltid visa respekt för varandra. Sedan ska man ställa krav på arbetsgivaren så att denne tar itu med problem som uppkommer. Arbetsmiljön är ju deras direkta ansvar.
Magnus Sverke säger att våld som kommer utifrån, från personer som inte är anställda på arbetsplatsen, är en sak. Det kan på ett universitet handla om en tidigare student, anställd eller någon helt annan som riktar aggression, eller går till fysiskt angrepp, mot arbetsplatsen eller någon person där.
– I en sådan situation är det självklart i första hand en säkerhetsfråga som man förhoppningsvis kan avhjälpa med låsta ytterdörrar, vakter eller polis. Det hot och våld som sker inom en arbetsplats är betydligt svårare att hantera, ibland är det till och med svårt att se för omgivningen. För den som drabbas är det desto tydligare.
Facklig verksamhet och arbetsplatsens dynamik har länge intresserat Magnus Sverke. Hans avhandling handlade om attityder till facket och varför man är med i facket. Sedan har han fortsatt att ägna sig åt studier med anknytning till arbetslivet.
Smittar av sig på arbetsgruppen
Hot och våld med sina underavdelningar av exempelvis mobbning, trakasserier och utstötning är en fråga som växer i omfattning. Men hur stort problemet är på arbetsmarknaden som helhet eller universitet och högskolor är, enligt Magnus Sverke, omöjligt att uppskatta.
Men problemet är allvarligt för arbetsplatsen.
– Det är naturligtvis jättejobbigt om kollegor beter sig illa mot varandra. Eller om det är en överordnad som uppträder fel mot någon underordnad, en man som inte visar respekt för en kvinna. Eller när någon annan beter sig respektlöst på arbetsplatsen.
– När något sådant inträffar så smittar det av sig på hela arbetsgruppen. Det tar mycket energi.
Problem med de sociala relationerna på arbetsplatsen förlamar. Men det finns lösningar. Enligt Magnus Sverke gäller det att förstå att en arbetsplats är just en arbetsplats. Man har en uppgift som alla gemensamt ska sträva mot, på ett universitet att utbilda studenter, skapa en stimulerande forskningsmiljö, vara kreativa, effektiva och lärande.
– Har man det målet framför sig får man ett bättre perspektiv, och förstår förhoppningsvis att alla vinner på att visa respekt för varandra.
Chefer måste vara lyhörda
Magnus Sverke och hans avdelning sitter på en naturskön udde med Hagaparken på andra sidan den för dagen klarblå Brunnsviken. Hot, våld och trakasserier känns avlägsna.
Men idyll kan förändras. Oro och problem på en arbetsplats kan uppstå snabbt även på en harmonisk arbetsplats. Det kan räcka med att ett par anställda slutar och ersätts av andra. Strukturer och mönster vänds plötsligt upp och ner.
– Den som är chef på en arbetsplats måste alltid vara lyhörd inför förändringar och ta itu med problem direkt när de visar sig. Det fungerar inte att blunda och hoppas att problemen försvinner av sig själva.
Magnus Sverke understryker att trakasserier är ett komplext fenomen och att det är svårt att ge detaljerade råd. Men på ett mer generellt plan finns det mer förklaringar och tips att ge.
Man har exempelvis sett att på arbetsplatser som har problem så finns det ofta olika typer av negativa maktrelationer och stress bland de anställda.
– Man har för mycket att göra och liten möjlighet att själv påverka sin situation. Kanske saknar man anslag och tid för att genomföra sin uppgift.
”Universitetsvärlden en svår bransch”
De som mobbar, trakasserar eller utsätter sin omgivning för andra typer av hot har ofta varit utsatta själva.
– Det finns ofta en massa skit av olika slag på en arbetsplats som inte fungerar. Universitetsvärlden är också en svår bransch. Du kan alltid kritiseras för att det finns mer att göra och upptäcka, när du jobbar med en forskningsuppgift. Ofta råder det tidsbrist. Allt detta öppnar för den som är ute efter att kritisera på ett negativt sätt.
Magnus Sverke understryker att arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar. Den 31 mars 2016 har också Arbetsmiljöverket kommit med nya föreskrifter som reglerar mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling på arbetsplatsen.
– Det är bra att ropa på arbetsgivaren om man ser något som är fel. Men man kan också själv i en arbetsgrupp signalera att ett beteende inte är okej. Även som vittne har man ett ansvar.
Viktigt att ha högt i tak
För att förhindra en negativ social arbetsmiljö är det enligt Magnus Sverke viktigt att ha högt i tak på arbetsplatsen. Alla ska känna att de har rätt att säga vad de tycker, men man ska också framföra synpunkter och kritik på ett respektfullt sätt.
– Det gäller att ha en konstruktiv dialog och acceptera olikheter. Man behöver inte älska varandra på jobbet men väl respektera varandra, säger Magnus Sverke.
