Som ett komplement till avhandlingen odlar Ida Åberg i pallkragar på institutionens innergård.
– Jag vill prova på själv. Man kan kalla det för experimentell statsvetenskap, säger hon och skrattar.
I pallkragarna växer grödor som personalen kan äta till sin lunch. Sallad, rädisa, gräslök, tomat, gurka, jordgubbar, ärter och bönor, potatis, lök och rödbeta.
– Nu odlar jag på någon annans mark, som stadsodlare ofta gör, och då får man reda på vilka möjligheter och hinder det finns för odling i stadsmiljö. Hur hanterar man reaktioner från omgivningen, blir det skadegörelse, vill folk hjälpa till, skapas den gemenskap som många pratar om?
Blogg för dokumentation och tips
Under sommaren har växterna klarat sig tack vare att kollegor på plats vattnat och rensat.
Ida Åberg har dessutom en blogg.
– Bloggen är dels för att dokumentera min odling här på universitetet, jag försöker blanda odlingstips och inlägg om mat. Men jag ser det också som en plattform för att prova mina idéer och få reaktioner från andra stadsodlare och forskare. Det ger mig ett utrymme där jag inte behöver skriva akademiskt, utan får vara mer kreativ och sätta tankar runt forskningen.
Både pallkrageodlingen och bloggen kommer kanske att ingå i avhandlingen. I den diskuterar hon stadsodling främst i relation till hållbar utveckling.
– Det handlar om vilka idéer och praktiker som förmedlas genom stadsodling. Vilka är odlarnas motiv, vilken betydelse lägger de in i sitt odlande? Odling kan vara en protest mot ett rådande ekonomiskt system, där avkastning styr vilka grödor som odlas och inte odlas. Det kan också vara en protest mot stadsutvecklingen, här finns det en maktdimension, vem bestämmer vad marken får användas till?
