”Enligt min bedömning har det inte framkommit att … arbetsgivarföreträdare har utsatt Helena Bellardini för kränkande särbehandling.” Så skriver exempelvis Christian Olofson, advokat, i en utredning som han har gjort på uppdrag av Högskolan Dalarna.
– I den utredning som advokaten gjorde utelämnades avgörande fakta som jag både lämnat in i skriftlig form och förmedlat muntligt. Nu återfinns dessa ingenstans i utredningen. Vidare finns det grova sakfel och förvrängningar, säger Helena Bellardini, universitetsadjunkt vid Högskolan Dalarna.
Universitetsläraren har läst flera utredningar som externa jurister har gjort, bland annat från Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Lunds universitet, Högskolan i Borås och Handelshögskolan. Inte i någon utredning har advokaten kommit fram till att uppdragsgivaren, högskoleledningen, har gjort mer än marginellt fel.
– Högskolan är en myndighet med krav på sig att vara saklig, opartisk och med krav på rättssäkerhet. När jag tagit del av advokatens utredning skrev jag till ledningen om att jag har noterat flera grova sakfel, utelämnande och förvrängningar av fakta och att jag ville att det skulle komma till deras kännedom, säger Helena Bellardini.
Tackade för synpunkter
Helena Bellardini erbjöd sig att ha ett möte med arbetsgivaren, med en facklig representant närvarande, för att förtydliga de grova felaktigheter som hon ansåg fanns i utredningen.
– Jag fick ett svar där man tackade mig för mina synpunkter på utredningen och att man gått igenom dem och att bedömningen var att de inte ändrar förutsättningen för rektorns beslut, säger Helena Bellardini.
Helena Bellardini anser att hon har utsatts för kränkande särbehandling genom bland annat påhittade konflikter med medarbetare, fråntagande av arbetsuppgifter utan saklig grund, förbud att delta i möten och erbjudande om utköp.
Hennes berättelse stöds på olika sätt bland annat genom vittnen och i ett läkarutlåtande från Arbets- och miljömedicin på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
”Ingen kränkande särbehandling”
Men advokatens utredning slår fast att någon kränkande särbehandling inte förekommit. På samma sätt är det i andra utredningar utförda av advokater på uppdrag av högskoleledningar: ”Inte blivit utsatt för sexuella trakasserier”, ”finner vi inte anledning att anmärka”, ”inte förekommit sexuella trakasserier, trakasserier pga kön eller kränkande särbehandling”, ”inte är antagligt att XX har blivit utsatt för diskriminering.”
– I föreskrifterna för det systematiska arbetsmiljöarbetet står det att företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån kan tas in om kompetensen inom arbetsplatsen inte räcker till för att hantera situationen, exempelvis vid kränkande särbehandling. Att jämställa en advokat, som knappast kan anses som oberoende eftersom denne är en uppdragstagare, med företagshälsan, är problematiskt, säger Lina Andersson, lärare i juridik vid Malmö högskola.
En resursfråga
Att Högskolan Dalarna anlitat extern juridisk hjälp är, enligt tillförordnade personalchefen Bengt Eriksson, en resursfråga.
– Högskolan har inte egna jurister, så vid viktigare utredningar anlitar vi utomstående expertis, säger han.
