Debatten om styrning och ledning av högskolor och universitet är oerhört viktig för akademin. Den pockar på ökad delaktighet från oss som är närmast berörda; universitetslärare och forskare, studenter, högskoleledningar och styrelseledamöter. Hur hänger akademisk frihet och kollegialt inflytande ihop, och har de någon betydelse för långsiktig kvalitetssäkring av verksamheten vid högskolor och universitet i Sverige i dag?
För närmare 200 år sedan skrev akademikern Carl Adolf Agardh ett debattinlägg i den långvariga och hetsiga debatt som följde på Snillekommitténs utredning om utbildningsväsendet i Sverige:
”Skepsis är alltid den akademiska undersökningens utgångspunkt, och sjelfdom, egen auktoritet, dess slut.” (Blomqvist, Elefenbenstorn eller statsskepp, 1992).
Författarna till artikeln Okunnigt ”forskningspolitiskt komplex” hotar våra lärosäten hänvisar till boken Det hotade universitetet (Daidalos 2016) som de, bland flera andra, är redaktörer för.
Jag vill i sammanhanget även rekommendera en annan nyutkommen bok som sätter frågan om akademisk frihet och kollegialt inflytande i ett globalt sammanhang, Governance of Higher Education – Global Perspectives, Theories, and Practices (Routledge, 2016), av Ian Austin och Glenn A. Jones. Författarna anlägger ett brett, tvärvetenskapligt perspektiv och ger värdefulla inblickar både historiskt och avseende hur det fungerar i dag på olika håll i världen med det kollegiala inflytandet vad gäller styrning av den högre utbildningen.
Varje kapitel avslutas med en ruta med diskussionsfrågor.
Det här är en bok som med fördel skulle kunna användas för att stimulera till diskussion och debatt i olika kollegiala fora – i den mån sådana fortfarande finns kvar på högskolor och universitet i Sverige. Fast för all del – styrelseledamöter och ledning inom högskolevärlden kan också ha nytta av att läsa och reflektera kring den här boken.
Sara Eriksén, professor i informatik,
Blekinge tekniska högskola
