Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Reform har gett skjuts åt forskarutbildning i Borås

Högskolan i Borås har examinerat 27 doktorer på fem år. Det är långt fler än de andra högskolor som genom en reform 2010 fått rätt att examinera på forskarnivå.

15 februari, 2016

Jennie Aquilonius

Lena M Fredriksson

Behnaz Baghaei är en av 27 doktorander som disputerat vid Högskolan i Borås sedan 2010. I november 2015 lade hon fram sin avhandling om en biologiskt nedbrytbar komposit som hon utvecklat.

– Vi fick en flygande start, säger Björn Brorström, rektor för Högskolan i Borås.
Han syftar på de examensrätter i biblioteks- och informationsvetenskap som högskolan tog över från Göteborgs universitet 2010. Doktoranderna gick redan forskarutbildningen i Borås men disputerade i Göteborg, det var bara den formella examensrätten som flyttade över.

Sedan 2010 har alla högskolor rätt att ansöka om tillstånd för att utfärda examen på forskarnivå. Tidigare var den möjligheten förbehållen universitet och högskolor med så kallat vetenskapsområde. Sedan dess har antalet högskolor som får dela ut doktorshattar ökat från fyra till tretton. De flesta har producerat mellan noll och åtta doktorer. Men Högskolan i Borås ligger alltså på 27, varav knappt hälften inom området resursåtervinning.
– Vi hade ingen forskarutbildning utan fick bygga upp en komplett akademisk miljö. Forskargruppen har hållit en hög takt och skapat en robust verksamhet. Genom examensrättigheterna stärks alla delar, från utbildning till forskning, säger Björn Brorström.

Han tror också att den nära kopplingen mellan masterutbildningen och forskarutbildningen i resursåtervinning bidragit till framgången. Lärosätet hade även en tillräckligt stor doktorandgrupp och erfarna handledare inom textil och mode.

Möjlighet att profilera sig
Helene Hellmark Knutsson, minister för forskning och högre utbildning, menar att reformen har gett högskolorna möjlighet att profilera sig och tvingat dem att identifiera sina styrkeområden.
– Det leder till att inte alla försöker göra allt, utan högskolorna nischar sig och samarbetar sedan med andra på områden där de inte själva har forskning, säger hon.

I den kommande forskningspropositionen kommer regeringen att behandla forskarutbildningen igen.
– Vi ser att vi behöver få fram fler forskarutbildningsplatser inom lärarutbildningen. Det behövs fler disputerade lärare som kan undervisa på lärarutbildningen, säger Helene Hellmark Knutsson.

Antal doktorsexamina vid högskolor

Högskolor som fått examens-tillstånd på forskarnivå efter 2010	År för första examens-tillstånd	Antal nya doktorer 2010 – 2015	Antal områden med examens-tillstånd på forskarnivå
Ersta Sköndal högskola	2014	0	1
Gymnastik- och idrotts-högskolan	2011	3	1
Högskolan Dalarna	2013	3	1
Högskolan i Borås	2010	27	3
Högskolan i Gävle	2010	1	2
Högskolan i Halmstad	2010	8	3
Högskolan i Skövde	2010	4	1
Högskolan Väst	2011	5	2
Södertörns högskola	2010	6	4

Högskolor som hade rätt att utfärda examen på forskarnivå före 2010	Antal nya doktorer 2010 – 2015	Antal områden med examens-tillstånd på forskarnivå
Blekinge tekniska högskola	82	2
Högskolan i Jönköping	120	2
Malmö högskola	61 (t o m år 2014)	7
Mälardalens högskola	97	6

Totalt antal nya doktorer i Sverige	2008	2010	2012	2014
	2 914	2 615	2 577	2 843

Jennie Aquilonius

Lena M Fredriksson

Reformen:

Tidigare kunde bara universitet samt högskolor med så kallat vetenskapsområde examinera doktorer. Högskolorna ansökte om vetenskapsområde (humanistisk-samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt eller tekniskt) hos regeringen.

2010 tog regeringen bort begreppet vetenskapsområde. I stället kan alla statliga högskolor ansöka hos Universitetskanslersämbetet om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom ett eller flera specifika områden, som är smalare än de tidigare vetenskapsområdena. Enskilda utbildningssamordnare ansöker hos regeringen.

Tanken var att högskolorna ska profilera sig inom ämnen där de har bra förutsättningar samt att höja kvaliteten.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.