– Det är inte bara fråga om handlingskraft utan om förutsättningar och möjligheter. Jag upplever att det finns mycket engagemang och vilja ute på lärosätena och många initiativ och mycket diskussion. Men regelverket möjliggör inte de snabba puckarna som man skulle behöva i en situation som den här, säger Patricia Staaf, föreståndare för Centrum för akademiskt lärarskap vid Malmö högskola och ordförande i Include, det nationella nätverket för breddad rekrytering.
Include arrangerar en konferens i Göteborg 10–11 februari med inriktning på flyktingsituationen. I kallelsen ställs just frågan: vilken handlingskraft finns i högre utbildning för social mobilitet kopplat till migration och flyktingar?
Vill skapa en bild av behoven
Målet med konferensen är att lyfta frågan om akademin och flyktingarna och alla de initiativ som pågår ute på lärosätena.
– Vi vill också skapa oss en bild av vad som behöver göras. Vår förhoppning är att kunna förmedla det till departementen. En önskan är att regeringen tillför mer resurser till sektorn, och gärna riktat mot den här målgruppen, säger Patricia Staaf.
Hon påpekar att en del av problematiken är att många lärosäten har fyllt sina takbelopp, och därför har svårt att skapa nya utbildningsplatser.
En tillgång för samhället
Patricia Staaf poängterar att det inte bara handlar om att hjälpa individer utan att de också blir en tillgång för samhället om vi bättre tar tillvara deras kompetens och erfarenheter.
– Både individen och samhället har allt att vinna på att lärosätena kommer in tidigare i processen med ett tydligt uppdrag.
En kärnfråga är validering av nyanländas utbildning och kunskaper.
– Lärosätena har redan ett uppdrag att validera, men uppdraget kunde förtydligas och utvecklas och få en bättre finansiering.
Många ideella initiativ
Många av initiativen för flyktingar vid landet lärosäten sker i dag genom ideellt arbete.
– Även om ideella insatser ska respekteras och uppmuntras bör lärosätenas insatser för flyktingar vara en del i ett ordinarie system.
Nu agerar många lärosäten inom ramen för uppdragsutbildningar där en annan part betalar, som Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket.
– Men det är inte hållbart i längden att bedriva verksamheten i projektform, för då kan man inte bygga upp en kompetens inom området och man behöver kunna planera långsiktigt, säger Patricia Staaf.
Internationellt perspektiv
Under Includes konferens kommer Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning och prorektor vid Göteborgs universitet, att ge ett internationellt perspektiv.
– Jag tänker bland annat tala om att en stor del av dem som är på flykt är akademiker eller studenter, inte minst i flyktinglägren i Jordanien, Libanon och Turkiet. Jag ska också ta upp vikten av utbildning för långsiktig stabilitet i regionen. När kriget i Syrien en gång är slut behöver landet återuppbyggas och då kommer det att behövas utbildad arbetskraft.
Helena Lindholm kommer också att tala om möjligheter och forsknings- och utbildningsinitiativ för att bidra till att hantera flyktingsituationen, både i Sverige och i Europa. I Europa verkar lärosätena i Tyskland och Holland ha kommit längst.
– Jag tror också att vi kan göra skillnad genom att bistå med utbildning för en del av de personer som finns kvar i länder kring Syrien. Det är ju bara en bråkdel av alla på flykt som kommer till Europa.
Blended learning
Göteborgs universitet undersöker möjligheterna att vara delaktigt i projektet Jamiya, som betyder universitet på arabiska. Det är inte igång ännu, men har kommit ganska långt i planeringen.
– Projektet är tänkt att bygga på den kompetens som finns hos syriska akademiker som befinner sig i Europa inom ramen för Scholars at Risk. Europeiska universitet ska tillsammans med dem erbjuda utbildningar av typen blended learning, delvis via nätet och delvis på plats i flyktinglägren.
Helena Lindholm poängterar att det som högskolesektorn kan bidra med utgår från kärnuppdraget, utbildning och inte minst forskning.
– Det finns forskning av hög kvalitet vid många svenska lärosäten om migrationsprocesser och människors rörlighet, varför människor flyr och ekonomiska, sociala och politiska konsekvenser. Den forskningen behöver samhället ta till sig. Där kan vi göra insatser för att förenkla ingångar, bistå med forskningsresultat och delta i kunskapsutbyte med andra aktörer.
