Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Haikola efterlyser klarspråk om forskningsanknytning

”Heltidsstudier” och ”forskningsanknytning” är begrepp som inte stämmer med verkligheten. Det konstaterar utredaren Lars Haikola i betänkandet Högre utbildning under tjugo år.

7 september, 2015
MarieLouise Samuelsson

• Heltidsstudier måste också i realiteten motsvara heltid.
• Förändra den svenska vanan att strunta i examensbevis.
• Klargör vad som egentligen menas med ”forskningsanknuten” utbildning.

Det är förslag och maningar i den utredning som under ledning av förre universitetskanslern Lars Haikola gjort en översyn av utbildningsutbudet och utvecklingen mellan 1993 och 2013.
Resultatet är en statistikspäckad exposé som konstaterar att utbudet i huvudsak är välbalanserat och att dimensioneringssystemet fungerar väl.
Men det är inte lika med att allt är bra i den bästa av högskolevärldar. Som Universitetsläraren tidigare skrivit om ser utredningen behov av formaliserad dialog mellan lärosäten och arbetsliv, bland annat för att komma till rätta med den så kallade ”mismatch” som exempelvis finns i bristen på lärare och vårdpersonal.
– Arbetsgivare upplever att de inte kan påverka, samtidigt framgår av de samtal vi haft under utredningens gång att varken Sveriges kommuner och landsting eller Svenskt Näringsliv har några konkreta förslag på hur behovet av personal ska tillgodoses, säger Lars Haikola.

Vidare tar betänkandet upp den för Sverige närmast unika vanan att strunta i examensbevis, bland annat eftersom den jämförelsevis väldigt avreglerade svenska arbetsmarknaden inte efterfrågar sådana.
– Det ser helt enkelt inte så bra ut internationellt, med frånvaro av examensbevis, påpekar Lars Haikola.
Betänkandet avråder vidare, ganska så bestämt, regeringen för att lägga alltför mycket politiskt krut på sommarkurser. Att ge samtliga studenter som ”på pappret” studerar på heltid reella heltidsstudier bedöms som en betydligt mer samhällsekonomiskt angelägen insats.
– Studenter som inte bedriver studier mer än 20 timmar i veckan kan inte räknas som heltidsstudenter.
Att komma tillrätta med det skulle dock vara kostnadskrävande.
– Det går – kanske – att krama ur mer ur de befintliga förutsättningarna, men lösningen är ofrånkomligt mera resurser, lika med tillräckligt antal lärare.

Om heltidsstudier kan ses som något som inte håller vad som utlovas, tar betänkandet upp ”forskningsanknuten” som ännu en begreppselefant i det högskolepolitiska rummet och att det inte är rimligt att påstå att utbildning av undervisningsgrupper med hundra studenter är forskningsanknuten.
I betänkandet föreslås därför en omfattande utredning för att klargöra vad högskolelagens krav på forskningsanknytning egentligen innebär.
– När forskningsresurserna är så ojämnt fördelade mellan högskolorna kan man inte tala om ”forskningsanknytning” överallt, säger Lars Haikola.
– I retoriken har vi världens bredaste, mest homogena högskola, men så är det inte i praktiken.

 

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023