Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Orosmolnen hopas

Är högskolan nästa krisbransch efter skolan? Det frågar sig många debattörer.

10 juni, 2015
Per-Olof Eliasson

Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Efter att ett antal universitetslärare, främst vid Uppsala universitet i början av 2013 i en debattartikel i UNT gick ut och klagade på att svenska studenter varken klarade av att läsa eller skriva på högskolenivå har det känts som om något hänt med svenska högskolors självbild.

För ett år sedan, i maj 2014, varnade två ihärdiga kritiker av det svenska högskolesystemet, Mats Alvesson och Bo Rothstein, på DN Debatt för att högskolan står inför nästa Pisa-haveri.

De pekade på illavarslande tecken, som ras i matematikkunskaperna och allvarliga problem att stödja ny och banbrytande forskning. De pekade på orsaker som brister i det akademiska ledarskapet, den intellektuella inaveln och den missriktade med befordringsreformen.

Och är det bara jag som tycker att larmen om systemfel i den svenska högskolan duggat allt tätare den gångna våren? Illavarslande rapporter och bistra debattinlägg verkar ha avlöst varandra.

I februari i år rapporterar Universitetskanslersämbetet att Sverige tappar i andelen högskoleutbildade i industriländerna. Polen och Storbritannien hör, liksom de nordiska grannländerna, till de OECD-länder som passerat Sverige. Men fortfarande ligger Sverige över OECD-genomsnittet.

En rapport från organisationen Universitas 21 visar också en vikande tendens.

Sverige rankas högt men har fallit från andra till femte plats bland världens högskolenationer. Samtidigt har vi backat från första till delad tredjeplats i förhållande till BNP.

Anders Björnsson, Patrik Engellau och Magnus Henreksson skriver i Axess Magasin nr 2-2015, att det inte saknas krismedvetenhet när det gäller högskolan, men att det inte finns någon krisberedskap.

”Det finns en gnagande känsla inom sektorn, att studenter inom de flesta ämnesområden och på de flesta utbildningslinjer presterar sämre än de borde och att prestationerna sedan ett par decennier har sjunkit dramatiskt. Detta drabbar också forskningen, eftersom det underminerar rekryteringsbasen”, skriver de.

Professor Gunnar Karlsson, KTH, varnar på SvD Brännpunkt 17 maj för ett systemfel i högskolan.

”Jag vet en skola som får betalt för att godkänna studenter. Jag vet en skola där en del ämnen får tio gånger så hög ersättning som andra. Jag vet en skola där undervisningen inte följer vetenskapliga rön och där lärare belönas för att inte undervisa… Jag vet att detta är sant för jag jobbar där, där i den svenska högskolan”, skriver han.

I slutet av maj publicerar UKÄ en rapport som visar att de pengar som den förra regeringen skjutit till för att höja kvaliteten i undervisningen endast lyckats hålla den befintliga kvaliteten uppe.

Till detta kommer en Sacorapporten Högskolans kvalitet och studenternas framtida inkomster, som visar att undervisningen inom högskolan är mycket ojämlik. Studenter med föräldrar som har högre utbildning går oftare på utbildningar med hög kvalitet och de får också bättre betalda jobb efter utbildningen.

Den 2 juni återkommer Mats Alvesson, nu på Expressens debattsida under rubriken ”Efter Pisaskolan – nu får vi Pisahögskolan”. Han menar att den nuvarande regeringens satsning på fler högskoleplatser sänker kvaliteten, att högskolan redan är överutbyggd och han pekar på en slapp grundinställning med en genomsnittlig studieinsats med 20–25 timmar i veckan vid heltidsstudier.

Expressen följer upp på ledarplats 6 juni under rubriken ”Pisahögskolan är redan här”.

Kanske kommer kritikerna av det svenska högskolesystemet snart att få bevis för om den svenska högskolan är på väg ned i ett svart hål; en internationell utvärdering för högre utbildning kan vara på gång.

Ahelo är tänkt att bli den högre utbildningens motsvarighet till Pisa. I dagarna ska länderna inom OECD ha meddelat om de vill delta i fortsättningen på Ahelo-projektet som syftar till att mäta utbildningskvalitet inom högskolesektorn i hela världen.

Per-Olof Eliasson, journalist och mångårig medarbetare på Universitetsläraren, som med jämna mellanrum kommer att återkomma med nyhetskrönikor på universitetslararen.se

Per-Olof Eliasson

Håller du med eller inte? Skriv till redaktionen.

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023