Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Tredje gången gillt för styrelsemodell?

Hur ska lärosätenas styrelser utses? Nu görs det tredje försöket på knappt tio år att få till en välfungerande och accepterad process.

8 juni, 2015
MarieLouise Samuelsson

Rektorsmodellen skrotades och ersattes av landshövdingemodellen som också den kommer att försvinna.
Kåre Bremer, tidigare rektor vid Stockholms universitet, som av alliansregeringen fick i uppdrag att utreda akademiskt ledarskap och ledning av lärosäten, har fått nya direktiv från nuvarande regering enligt bland annat följande: ”Det förfarande som förordas av utredaren ska vara effektivt och tydligt och ska inte innebära att lärosätet eller lärosätets styrelse får ett avgörande inflytande över vilka personer som föreslås.”

Frågan om vem eller vilka som ska ha ”ett avgörande inflytande” över styrelsesammansättningen var en av profilfrågorna när alliansregeringen tillträdde 2006. I 2007 års budgetproposition presenterades den ”frihetsreform” som skulle innebära avpolitisering och att ”lärosätena själva ska ha det avgörande inflytandet över vilka som utses till ledamöter i styrelser”.
Detta, som kom att kallas rektorsmodellen, gav lärosätenas ledning makten över nomineringarna.
Att detta öppnade för potentiellt problematisk rektorsmakt förutsåg bland annat rektorerna själva och 2010 idkade Jan Björklund själv-kritik och talade om alliansens modell som ”ett felgrepp” som skapade fler problem än den löste, bland annat eftersom rektor i praktiken kunde nominera styrelsen samtidigt som styrelsen i sin tur nominerade rektor.
Självkritiken resulterade 2012 i införande av nomineringskommittéer bestående av landshövdingen i lärosätets region, en studentrepresentant samt någon med kännedom om sektor och lärosäte.

En modell som också den ifrågasattes från början, bland annat både av SULF och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.
Att den nuvarande regeringen inte heller är nöjd beror både på att man fångat upp missnöje från lärosätena och på att man, enligt statssekreterare Anders Lönn, inte ser landshövdingarna som de mest lämpade att tillvarata regeringens och statens intressen.

– Från regeringens sida är vi angelägna om att betona att alla högskolor har ett nationellt uppdrag, utan alltför mycket av regional hänsyn. Vi har också fått signaler om att lärosäten inte är helt komfortabla med att nomineringskommittéerna leds av landshövdingar.
Kåre Bremer ska redovisa den nytillkomna delen av sitt uppdrag senast den 30 juni, detta för att lärosätenas styrelser som byts ut i april 2016 ska kunna sättas samman enligt den nya modellen.
Frågan är om det blir tredje gången gillt för att skapa ett hållbart system för att sätta samman de styrelser som bland annat genom sin makt över rektorsutnämningarna har stort inflytande över lärosätenas verksamhet.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023