Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

I det fria ordets tjänst

Sveriges och världens första Unescoprofessor i yttrandefrihet och medieutveckling heter Ulla Carlsson och är uppvuxen i en liten by utanför Ulricehamn. Från arbetsrummet på Göteborgs universitet bevakar hon några av mänsklighetens stora frågor.

5 juni, 2015
Björn Forsberg   
Oscar Mattsson
Unescoprofessor Ulla Carlsson.
Ulla Carlsson, Göteborgs universitet, är världens första Unescoprofessor i yttrandefrihet och medieutveckling.

Yttrandefrihet är en viktig del av demokratins praktik. Och det är hedrande att Göteborgs universitet har fått en ”Unesco Chair” om yttrandefrihet och medier. De frågeställningarna är mer angelägna än någonsin med tanke på dagens kommunikationssamhälle och samhällsutvecklingen, säger Ulla Carlsson.
Jordnära och visionär är ett par ord som beskriver Ulla Carlsson. Det förstnämnda har hon från uppväxten i en småföretagarmiljö på landsbygden där det inte var självklart att utbildning lönar sig. Men när Ulla Carlsson växte upp var det 1960-tal. En vänstervåg drog genom samhället. Arbetslösheten var nästan obefintlig. Världen låg öppen.

– Jag var intresserad av politik och började läsa statskunskap i Göteborg och engagerade mig i FNL-grupperna till stöd för Vietnams folk, och det gav en massa nyttiga kunskaper. Inte minst när det gäller organisation. Det var också då intresset för demokrati och yttrandefrihet växte fram.

Visionerna fördjupades och förde henne ut i världen. Ulla Carlsson reste runt ett år i Afrika, intresserade sig för tredje världens demokratiska underskott och skrev sin avhandling om internationell mediepolitik med det perspektivet.

– Tredje världens frågor fanns i fokus på många olika sätt och för mig var det naturligt att intressera mig för demokrati och yttrandefrihet.

Ulla Carlsson kom till Nordicom, Nordiskt informationscenter för medie-och kommunikationsforskning, som hon byggde upp. Hon etablerade The International Clearinghouse on Children Youth and Media och har representerat Sverige som expert vid generalkonferenser inom Unesco under flera decennier.

– Oberoende medier och pluralism är ett fundament i demokratin. Detta är också frågor som de nordiska länderna med lång erfarenhet av yttrandefrihet prioriterar och samarbetar kring på den internationella arenan.

Stimuleras av motstånd
Nu har Ulla Carlsson lämnat Nordicom och flyttat en våning ner i det hus vid Göteborgs universitet som hyser utbildning och forskning i mediefrågor. Flytten har inneburit att hon har rensat bland sina tidigare omfattande samlingar av böcker, tidskrifter och papper.
Ulla Carlsson har alltid stimulerats av motstånd. När hon började läsa statskunskap mötte hon en ganska grabbig värld med etablerade hierarkier.

– Jag blev mycket arg många gånger, smällde i dörrar och stampade i golvet – inte alltid så konstruktivt.

Det historiska perspektivet är ett annat viktigt arbetsredskap för Ulla Carlsson. När hon ska utveckla sin syn på yttrandefrihet tar hon avstamp nästan 250 år bakåt i tiden.
Sverige fick världens första yttrandefrihetslag genom tryckfrihetsförordningen från 1766 med förbud mot censur och regler för offentliga handlingar. Personen som 1759 formulerade de bakomliggande principerna var Peter Forsskål, och han beskrev sina tankar om den borgerliga friheten med följande ord:

”Ändtelingen är ock det en wigtig rättighet i ett fritt samhälle, att fritt få bidraga till det allmännas wäl. Men skal det ske, så måste samhällets tillstånd kunna blifwa bekant för hwar och en, och hwar en fritt der om få yttra sina tankar. Der det saknas är friheten ej wärd sitt namn.”

Ulla Carlsson säger att Peter Forsskål förebådar den moderna förståelsen av offentligheten där medierna spelar en avgörande roll. Han hade också ett kosmopolitiskt tänkande som hon saknar i dagens globaliserade värld.

– Peter Forsskål var 27 år och en av Linnés lärjungar när hans skrift kom ut. Han var verksam vid flera utländska universitet och behärskade olika språk. Expeditionerna var många och han lärde av andra miljöer. Och det behövs mer av det i dag. Vi måste lära av varandra och förstå andra kontexter än våra egna.

– I den processen har dagens kommunikationssamhälle en enorm potential. Medier och kommunikation representerar sociala och kulturella resurser som kan utveckla och stärka människor både vad gäller personlig utveckling och utveckling som medborgare utifrån ett demokratiperspektiv. Det handlar inte minst om mångfald, öppenhet och tolerans. Men det finns också dilemman.

Vill öka kunskapsutbytet
Perspektiv är centrala för Ulla Carlsson. Oavsett om det handlar om världen i förhållande till uppväxten i den lilla byn eller förtryck och kamp för demokrati och yttrandefrihet. Eller när det gäller historiska rötter i förhållande till nutid. Och det är också perspektiv som bryts mot varandra som hon vill tillföra i sin nya roll som Unescoprofessor. Hon vill också öka kunskapsutbytet mellan forskning, politik och praktik.

– När mina tre år som Unescoprofessor är över hoppas jag ha medverkat till ett mer holistiskt perspektiv på frågeställningar som rör yttrandefrihet och medier än vad som är fallet i dag. Ett redskap är att få forskargrupper runt om i världen att samarbeta mer, säger Ulla Carlsson.

För Ulla Carlsson är en av demokratins kärnfrågor att toleransen omfattar meningsmotståndare, och hon är kritisk till att politiska rörelser hindrar motståndare att föra fram sina åsikter.

– Yttrandefrihet handlar om juridik, etik och moral. Yttrandefrihet medför ansvar och ömsesidig respekt. Och diskussionen om var yttrandefrihetens gränser går måste ständigt föras i det offentliga rummet.

Intervjun äger rum kort efter attentatet mot den franska tidningen Charlie Hebdo och en judisk matbutik i Paris. Ulla Carlsson är arg och ledsen över det som hänt.

– Jag är också orolig för den rädsla som uppstår. Det är oerhört viktigt att begrunda varför sådan terrorism uppstår. Det handlar om politik, inte minst geopolitik, och sociala konflikter – och vi måste våga tala om religiös politik, hela tiden mot bakgrund av digitaliseringen.

– Vi forskare måste öka kunskapen inom dessa områden och inte minst om extremism. En utmaning för vetenskapen är att bidra till förklaringar till dagens komplexa frågor – kanske även till lösningar.

Dagliga hot mot yttrandefriheten
Hoten mot yttrandefriheten och journalister ökar. Vad kan man göra?

– Utifrån ett globalt perspektiv ser vi dagligen hot mot yttrandefriheten och förmedlingen av nyheter, till exempel nya former av politisk censur, självcensur, övervakning och kontroll, gatekeeping, desinformation, terrorism, antiterrorlagar och andra hot mot journalister, samt olika kommersiella hinder.

– För att möta hoten krävs utbildning på alla nivåer – lokalt, nationellt, globalt. I utövande av journalistik men också i demokratiskt lärande som man talar mycket om på den globala arenan.

Tidningarnas ekonomiska kris är något som bekymrar Ulla Carlsson. Själv läser hon tre dagstidningar varje morgon.

– Krisen för den kvalificerade journalistiken och det offentliga samtalet är en demokratifråga. En demokrati kan inte fungera utan välinformerade och engagerade medborgare med ett kritiskt förhållningssätt, och välinformerade medborgare kan inte existera utan trovärdiga medier och en granskande journalistik av god kvalitet.

Hon menar att det grundläggande för att möta förändringarna i kommunikationssamhället är utbildning och åter utbildning.

– En medie- och kommunikationskultur som genomgår så stora förändringar som dagens måste bestå av mycket medie- och informationskunniga medborgare med ett kritiskt öga.
–För att kunna tillskansa sig den kunskapen måste medborgarna kunna tala, läsa och skriva. Vi vet att grundläggande för demokratiutveckling är en god skola för alla – oavsett kön, social klass, etnicitet och ras.

Björn Forsberg   
Oscar Mattsson

Personligt
På Ulla Carlssons meritlista: Föreståndare för Nordicom, Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning. Hedersdoktor vid universitetet i Tammerfors, och sedan i maj hedersdoktor vid Lunds universitet. Skrivit och varit redaktör för många böcker, medlem av styrelser och kommittéer som expert inom yttrandefrihets- och mediefrågor.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023