Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Harriet Wallberg vill återupprätta statusen för högre utbildning

Det är hög tid att ge utbildning samma status som forskning. Oavsett vem som vinner valet måste en kommande regering därför tillföra nya och större pengar. Sverige ska också ta mer plats på den internationella scenen i utbildningsfrågor. Och självklart måste Universitetskanslersämbetet återerövra fullt medlemskap i ENQA.

1 september, 2014
MarieLouise Samuelsson

Det är några av Harriet Wallbergs ambitioner och tankar som nytillträdd universitetskansler, en befattning och roll som hon avser att förändra. Själv talar hon om att vara sammanhållande, ha överblick och agera genom att peka ut nödvändiga åtgärder, alltså en mer aktiv, pådrivande kansler?
– Ja, jag vill omforma uppdraget, vilket också är möjligt inom ramen för de direktiv som finns.

Att hon blev tillfrågad att efterträda Lars Haikola kom inte som någon större överraskning, eftersom hon redan utsetts till utredare för att ”se över de grundläggande principerna i ett kvalitetssäkringssystem” (se Universitetsläraren nr 6/2014).
Hon tvekade egentligen aldrig att tacka ja när utbildningsministern ringde, men att återigen bli myndighetschef hade inte funnits med i planeringen.
Istället var hon upptagen av att ”forma ett helt nytt liv”, efter tiden som rektor för Karolinska institutet, en post som hon lämnade i december 2012.
Förutom de i sammanhangen givna styrelseuppdragen hade Harriet Wallberg återupptagit sin egen diabetesforskning och hunnit påbörja rekrytering av patienter till en klinisk studie.
– Och när jag steg in i forskningsrummet igen kändes det så inspirerande, jag blev verkligen påmind om varför jag en gång ville bli forskare.

Valet att acceptera erbjudandet att bli ny universitetskansler beskriver hon ändå som lätt:
– Jag ser det som att jag kan bidra till att åstadkomma nödvändig förändring, av utbildningens status, internationalisering och mer fokus på kvalitet.
Harriet Wallberg beskriver ett bekymmersamt svenskt läge, där högre utbildning har blivit något som inte anses lika väsentligt som forskning.
– Men grundutbildningen är basen för all utveckling och hänger intimt ihop med forskningen på våra lärosäten, det handlar bland annat om att utbilda nästa forskargeneration.
– Alliansen har pumpat in pengar på forskningssidan, vilket är alldeles utmärkt, men det skapar en förödande obalans om inte prislappen på utbildning också höjs.
Harriet Wallberg är medveten om att hennes förflutna på KI – ett mediciniskt universitet som knappast firat triumfer på utbildningssidan och där 83 procent av budgeten går till forskning – kan stå i vägen för hur sektorn uppfattar hennes engagemang för utbildningsfrågorna. Det är inte heller någon hemlighet att KI betraktas med en kombination av misstänksamhet och avundsjuka från andra lärosäten.
Samtidigt har utnämningen av Harriet Wallberg till ny kansler mottagits positivt, Lars Haikola beskrev det i Universitetsläraren nr 6/2014 som ”en genial lösning” eftersom hon var förankrad i sektorn, men ”inte har varit involverad i några stridigheter”.
Och stridigheterna avser naturligtvis kvalitetssystemet som varit en kontroversiell fråga för sektorn och därmed sittande kansler de senaste åren.

Harriet Wallberg är hur som helst optimistisk gällande den dialog som är nödvändig då ett nytt system ska integrera förslag från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Sveriges förenade studentkårer (SFS) med UKÄ:s pågående revidering. I sitt arbete har hon två referensgrupper (med företrädare för sektorn, respektive näringslivet). Hon har också regelbundna överläggningar med lärosätenas rektorer, Kåre Bremer som utreder det akademiska ledarskapet och med Lars Haikola som leder en utredning som ska se över högskolans utbildningsutbud, alltså två pågående arbeten som i hög grad har beröringspunkter med Wallbergs utredning.
Hon är vidare inte orolig inför att ett eventuellt maktskifte på utbildningsdepartementet ska påverka den inte bara infekterade, utan stundtals politiserade frågan om kvalitetsutvärdering.
– Jag har redan haft kontakt med företrädare för oppositionen för att försäkra mig om att de ser positivt på inriktningenav min utredning.
Hon utgår också ifrån att politiker kommer att hålla armlängds avstånd från ett kommande kvalitetssystem.

Att det nu gällande systemet togs fram inom departementet efter att universitetskansler Anders Flodströms förslag hade förkastats, fick skarp kritik av sektorn. Utformningen av systemet skedde med besvärande närhet till politiken, något som hela tiden varit en tung del av ENQA:s (The European Association for Quality Assurance in Higher Education) kritik som ledde till att UKÄ förlorade positionen som fullvärdig medlem.
Men Wallberg ser knappast någon risk för upprepning, efter att hon 1 december presenterat sitt förslag:
– Det misstaget gör departementet nog inte om, oavsett regering.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023